Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - III. Johan III:s regering 1569-1587 - 4. Johan III, hertig Karl och högadeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN I11
männa ordalag om hertigarnas makt kunde slutsatser dragas
till hertigens förmån med åtminstone fullt ut lika goda skäl
som till konungens. I fråga om vapentjänsten var högadeln
direkt intresserad, för den lägre adeln var saken jämförelsevis
likgiltig; det var naturligtvis förödmjukande för den förra att
bero av hertigen, konungens undersåte likaväl som de.
Mot slutet av 1570-talet tycktes ett bättre förhållande
inträda mellan bröderna. Det var vid den tiden, som hertigen
med konungens goda minne 1578 företog sin friarfärd till Kurpfalz
och året därpå i Heidelberg firade sitt bröllop med kurfursten
Ludvigs dotter Maria. Men endräkten varade ej länge. Till
de områden, som Gustav Vasa i testamentet och donationsbrevet
överlämnat åt hertig Karl, hörde även Strömsholms gård och
län i Västmanland, men på sin dödsbädd hade konungen
bestämt dessa områden till morgongåva åt sin tredje gemål,
Katarina Stenbock, och hon hade sedan dess befunnit sig i okvald
besittning därav. Men när hertig Karl väl tillträtt sitt
furstendöme, gjorde han med sedvanligt rättshaveri anspråk på
Strömsholm och vidhöll desamma med advokatorisk envishet, även
sedan han i Vadsbo och Valla härad borde kunnat anses ha
fått fullgod ersättning. När han slutligen 1581 hotade med att
lägga kvarstad på länets uppbörd, beslöt konungen att vädja till
ständerna och sammankallade en riksdag till Stockholm i januari
1582. Hertigen anmodades att infinna sig där med sina bevis
på Strömsholm, men kom icke. Utan att bekymra sig därom
utfärdade konungen en öppen förklaring, genom vilken
änkedrottningen berättigades att behålla Strömsholms gård och län
såsom änkesäte under sin livstid, och den församlade adeln
uttalade sitt godkännande av densamma. Men samtidigt beslöt
konungen, alltjämt utan hertigens närvaro, att definitivt avgöra
de svävande frågorna om dennes statsrättsliga ställning och
utfärdade den 27 januari 1582 en stadga om kungliga och
furstliga rättigheter, vari frågorna löstes helt och hållet till
konungens fördel. Riksrådet och adeln gåvo sitt samtycke till
stadgan, när konungen »av märkliga orsaker ville hava den
ställd i verket», och även prästerskapet, som för övrigt på
riksdagen behandlat kyrkliga ärenden, gav sitt bifall med det be-
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
