Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - III. Johan III:s regering 1569-1587 - 4. Johan III, hertig Karl och högadeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN III, HERTIG KARL OCH HÖGADELN
konflikt, varvid, hertigen emellertid i sista stund vanligen, om
än ogärna, föll undan. Rådet fick ej sällan försöka medlarens
vanskliga roll. Hertig Karl beskyllde redan tidigt såväl dess
förnämsta medlemmar som andra av adeln att avsiktligt
underhålla oenigheten mellan
bröderna. Även denna
beskyllning kan svårligen
bevisas; mer än en gång
sökte riksråden
uppriktigt att medla och
tillrådde stundom eftergifter
å konungens sida, men i
allmänhet togo de dennes
parti, och därtill bidrogo
måhända, utom annat,
ståndsintressen och
personliga skäl. Per Brahe,
Erik Sparre och
Hogenskild Bielke voro särskilt
föremål för hertigens
ovilja. Att skvaller och
förtal å ömse sidor spelat
sin uppretande roll är för
övrigt sannolikt. Från
och med 1575 tillkom
slutligen det envisa motstånd
hertigen satte
motkonungens kyrkliga planer som
ett nytt söndringsämne.
Tidigt nog bragte Johan
III under dessa ändlösa
tvister hertigens statsrättsliga ställning på tal, glömsk av sin egen
ståndpunkt under Eriks tid. Konungen yrkade på rätten att
själv tillsätta lagmän och biskop inom furstendömet, liksom på
att adeln inom detsamma till honom allena skulle utgöra sin
vapentjänst m. m. Hertigen protesterade under hänvisning till
Gustav Vasas testamente och donationsbrev, och ur dessas all-
KATARINA JAGELLONICAS SMYCKE.
I Uppsala domkyrka.
f
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
