Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen med Polen och den politisk-religiösa brytningen 1587-1600 - I. Sigismund i Polen. Konung Johans sista år - 1. Konungavalet i Polen 1587. Kalmare stadgar - 2. Mötet i Reval. Efterräkningen för det polska konungavalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖTET I REVAL
Det var första men icke sista gången, som konung Sigismund
på detta sätt genom hemliga motförklaringar skulle söka lugna
sitt samvete och komma ifrån offentligt avgivna förbindelser.
Med dylika tvetydigheter började hans regering i Polen, som
även i övrigt endast tycktes komma att bereda honom obehag.
Hans motparti hade gripit till vapen för ärkehertig Maximilians
sak, och under färden till Krakau var han nära att falla i
fiendenshänder. Dock avvärjdes emellertid snart faran från detta håll, då
Maximilians anhängare i början av följande år blevo slagna och
ärkehertigen själv tillfångatagen. Men ställningen blev ej därigenom
bättre för Sigismund. Ung och oerfaren, tystlåten, trög och envis,
passade han ej att stå i spetsen för den polska republiken, att
vara hövdingen för den lysande polska adeln. Man visste inom
kort berätta, att han var illa liden, ja föraktad av sin omgivning,
och till den mäktige främjaren av hans val, kansleren Zamoisky,
kom han i ett spänt, nära nog fientligt förhållande. Han
längtade snart att bliva av med sitt besvärliga rike och möttes i
detta syfte av motsvarande önskningar å Johans sida.
2.
MÖTET I REVAL. EFTERRÄKNINGEN FÖR DET POLSKA
KONUNGAVALET.
Redan i Kalmar hade konung Johan hotat, att om Sigismund
ej komme igen, när han, fadern, ville, skulle alla de, som tillrått
resan, råka i största onåd och mista allt vad de ägde i Sverige.
Skilsmässan från sonen skulle i själva verket förbittra hans
återstående år och göra hans retliga lynne ännu retligare. Önskan att
få återse honom, att om möjligt få honom för framtiden tillbaka,
blev en allt behärskande åtrå, för vilken alla andra hänsyn fingo
vika, och med faderskärlekens i och för sig förklarliga krav
förenade sig snart politiska kombinationer av skiftande och
vanskligaste slag. Redan på hösten 1587 föreslog konung Johan ett möte
med sonen, som skulle äga rum i Estland på sommaren 1589, där
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
