Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen med Polen och den politisk-religiösa brytningen 1587-1600 - I. Sigismund i Polen. Konung Johans sista år - 2. Mötet i Reval. Efterräkningen för det polska konungavalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN III
man skulle rådslå om gemensamt uppträdande mot Ryssland, och
denna tanke fasthöll han envist. Men därjämte började Sigismund,
helt säkert med faderns vetskap, att i djupaste hemlighet allvarligt
umgås med planen att på ett formånligt sätt bliva kvitt den
polska kronan. Han närmade sig för detta ändamål det
Österrikiska huset, och sedan ett fördrag med detsamma ingåtts i
Beuthen-Bendzin den 9 mars 1589, lät han genom Gustav Brahe
meddela ärkehertig Ernst, en av medtävlarna vid senaste
konungaval, sin önskan att på vissa vilkor till honom överlåta sitt
nyvunna rike. Redan på hösten 1588 underrättade Johan III i ett
öppet brev sina undersåtar om sin avsikt att följande sommar
sammanträffa med sonen i Reval, och på ett möte i Uppsala i
februari 1589 framställde han saken för rådet, som i ett vidlyftigt
betänkande utvecklade sina åsikter om de åtgärder, som borde
vidtagas för att möjliggöra expeditionen, men icke heller dolde
svårigheterna. Sveriges ekonomiska tillstånd var nämligen
bekymmersamt. Under ett par års tid hade landet hemsökts av
missväxt, och folkets förmåga att utgöra gärder eller skatter var till
det yttersta anlitad. Pesten hade också börjat hemsöka landet.
Det hjälpte emellertid icke; både kostgärd och penninghjälp
utskrevos, ty konung Johan ämnade uppträda i Estland med hela
sin krigsmakt både för att imponera på polackerna och skrämma
ryssarna till fred — stilleståndet med Ryssland utlöpte nämligen
på nyåret 1590. Men därjämte hade rykten redan spritt sig, att
egentliga avsikten med mötet var, att konungen skulle föra sin son
med sig hem från Reval. I försiktiga ordalag gjordes
häntydningar därpå inför Johan III, men denne svarade endast med
vredgade ord: var och en, som sökte hindra mötet, skulle han
hålla för sin fiende. Hans otålighet växte. Utan att avvakta
rustningarnas fullbordan avreste han från Stockholm den 23 juli,
åtföljd av de flesta riksråden, en stor del av adeln och ett antal
trupper: han skulle komma fram till målet, även om en legion
onda andar sökte hindra honom.
Den 5 augusti landsteg han i Reval, men fick i tre veckor
vänta på Sigismund, som endast med svårighet lyckats utverka
tillstånd att få företaga resan. Även ställningen i Estland borde
till konung Johan talat ett varnande språk. Ehuru stillestånd
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
