Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen med Polen och den politisk-religiösa brytningen 1587-1600 - II. Sigismunds tronbestigning i Sverige - 1. Uppsala möte 1593 - Uppsala mötes beslut den 20 mars 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och att i våre församblingar skall lärdt,
trodt och bekändt varda, att then helga
skrift af then helga anda sitt ursprung
hafver och inneholler fulkomligen alt
thett, som then christelige lärdom om Gudh
then alzvåldigeste och vår salighet sampt
gode gärninger och dygder tillkommer,
och är en grund och stödh till en rätt
christen tro och ett rättesnöre till att döma,
åtskillia och förekomma all tvist uthi
religionen och ingen förklaring af andre
behöfves, anten af the helige fäder eller
andre, som af egen godhtycke någodt ther
tillsatt hafva, thett icke är medh then
helge schrift, eho the och helst vare kunne,
alldenstund ingen menniskia efterlatidt är
att tyde Gudz ordh efter eget sinne, och
theruthinnen skall ingen persons anseende,
höghet eller authoritet achtet eller gilledt
varda, uthan then helga schrift allene, som
förbe:t är. ;
Thernäst bejake och vederkännes vi oss
alldeles vele holle vidh the Apostoliske,
Niceniske och Athanasii symbola, såsom
och vidh then äldste, rätte och
oförrandrede Ausburgiske confession, hvilken som
af chur-, furster och städer blef
öfverantvardet käijser. Carl then fempte på then
store rikesdagh i Ausburg år efter Christi
börd 1530; thesslikest vidh then religion,
som uthi saligh och höglofligh hos Gudi
i åminnelse konung Gustaffs sidzste
regementz och saligh erchiebiscop Lars Petri
Nericiani then äldres lifstidh både i lärdom
och kyrkesäder här i riket hollidt och
igenom then präntede kyrkeordning i
trycket uthgången anno 72 är samptyckt och
bejaket blifven. Men efter theruthinnen
äre någre ceremonier beholne, som både
vidh döpelsen och Herrans Jesu Christi
nattvard brukede blifve, som är salt, ljus
och uphöijelsen, item flyttie medh messe-
boken ifrån thett ene hörnet intill thett
andre på altaret, item klämpe när uphöijes,
hvilke och i meste parten af the
evangeliske församblinger allrede äre aflagde, efter
the fast och i ett stort missbruk komne
äro, så att mere ondt uthaf missbruket,
än godt af ceremonierne blifver förorsaket;
therföre är almänneligen och
samdrächteligen ther till bejaket och bevilliedt, att
sochne prästerne, så och bisperne i
visiterningerne på thett flitigeste almogen här
om läre, undervise och till att missbrukedt
falle lathe troligen skole förmane. Och
när the bevisligasn och nogsambligen
förnimme missbrukedt icke kunne borttages,
medh mindre att sielfve ceremonierne
förfalla och uthur ögonen förskaffes, måge
bisperne medh någre af hvart capitel i alle
stifft sampt andre the lärdeste af
presterskapet sammankomme och om fogeligeste
medel och väger sigh betänke, rådhslå och
endräcteligen samsättie, huruledes thesse
för:ne ceremonier medh tiden, dogh uthan
någon förargelse och buller, i stillhet kunne
afläggies.
Ehvadh exorcismum anlanger, bekänne
vi honom icke vara så nödigh vidh dopet,
att then föruthan dopet icke skulle vare
fulkomligit, uthan efter thenne ceremonien
väl öfver ens stämmer medh dopsens
handel, påminnendes icke barnedt uthan them,
som tilstädes äre, om alle menniskiors
lägenhet, för än the till dopet komme, och
om dopsens kraft; therföre måge vi then
i våre församblinger efter en christen frihet
väl bruka. Men om the ord, som synes
alt för hård vara, på thett att icke någon
sigh ther öfver skulle förargha, menandes
att någon lekamligh besättelse thér medh
skall ment varda, hafve vi samptligen
bevilliedt, att man the orden far här uth
lindra må och i then staden insättia vik
här ifrå; dogh så att man här medh icke
thes heller fördömer the församblinger i
främmande land eller höge personer här
inrikes, som thenne icke så bruka, uthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
