- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 5. Gustav Vasas söner /
planschtext

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius, Sven Tunberg, Emil Hildebrand With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen med Polen och den politisk-religiösa brytningen 1587-1600 - II. Sigismunds tronbestigning i Sverige - 1. Uppsala möte 1593 - Uppsala mötes beslut den 20 mars 1593

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sigh hafve then förbehollen och elliest
medh oss äre ens i trona.

Om then liturgia som någre af
presterskapet här i riket vedertagedt hafve,
alldenstund hon är i sanning befunnen en
rot och orsak till mycken oro, som sigh
uthi religions saker här i riket hafver til-

draget, och elliest medh schriftenes grund

bevist, att hon i alle motte är vidskäpeligh
och i sielfve grunden aldeles likformigh
then påfveske messa, hvilken är förargeligh
och aldeles gensträfver och förringer Christi
vår Frälsares förtjänst och såsom en port
och ingång till all annan påfvens
grufvelige vilfarelse; therföre hafve vi och
samptligen och i synderhet för:ne liturgia och
allt hennes onde medhfölie i läro,
ceremonier och disciplin, ehvadh nampn thett
och helst hafve kan, aldeles ogilledt och
af christeligh alfvar, medh hierta och mun
vedersakedt och oss endtlighen ther till
alfvarligen förplichtedt, att vi henne
aldrigh mere annamse, gilla eller bruka vele,
såsom icke heller någodt annedt af the
påfveskes lärdom eller villfarelse, ehvadh
nampn the helst hafve kunne, någon tidh
gille eller vedertage, uthan then aldeles
förkasta såsom menniskio stadgar för
världzligh höghet, välde, macht och
rikedomar uptänkte, igenom hvilket monge
menniskior ofte äre bedragne vordne.
Theslikest och alldeles af säjoms vi alle
sacramenterers, zvinglianers, calvinisters
vilfarelser, så och vederdöpere och alle
andre kättere, ehvadh nampn the helst
hafve kunne, någon tidh till att inryma,
gilla eller samptycke.

Yterligare om disciplin och skäligh
kyrkeaga hafve vi och befunnidt att hon
uthi vår för:ne trychte kyrkeordning till
siälfve grunden mestedels är författedt, och
efter hon nu en tidh long myckit
försumedt är, hafver hvar efter sitt stånd och
värdighet lofvedt ther till förhielpe, att

hon här efter må fliteligere varda
efterkommen och troligere sampt
alfvarsamligere uthi värket stält. Och ther som sielfve
saken så kräfver, må thett som ytermere
behöfves medh bispernes och capitlens
gemene samptyckie blifve tillagt och
förmeredt.

Och ändoch then icke borde leden
eller efterlatidt varda sigh här i riket nid-

sättie, som medh någon falsk lärdom umgå

och medh oss uthi lären icke ens äro, på
thett the andre medh sigh icke förföra
motte; likväl efter sådan för handel och
vandel skull icke väl kan förhindredt
varda, så är så vidt samptykt, att the, som
någon kättersk lärdom hafva, icke skall
tillstadt eller efterlatidt vara att hålla några
uppenbara samqvemder i hus eller
annorstädes, så frampt, hvar någor ther medh
befinnes eller the som elliest försmädeligen
tala om vår religion, skola tilbörligen
straffade blifve.

Och på thett att allom må kunnigt
och vetterligit varda, hvadh vi yterligere
uthi thenna samqvemd handlet och oss
hafve förenadt om uthi alle puncter och
artikler, så skall sådant medh förste uthaf
trycket uthgå, medh hvilke så väl som
och thett her uthi författedt är vi igenom
Gudz thens alrehögstes nådige hielp och
bistånd enholleligen lofvedt, tillsagt och
förplichtadt hafve oss in i döden vele faste
och ståndachtige blifve och ther ifrå
alldrigh någon tidh låcka, tvinge eller tränge
lathe hvarken igenom gåfvor, gunst,
venskap, måghsämie, hot, ogunst eller
undsäijelse, uthan oss och then saken Gudh
then alzmächtigeste i hender befale,
hvilken hon och allena tilhörer. Hans
guddomlige Maij:t varder och oss ther vidh
nådeligen behollendes och krafteligen
försvarendes.

Till ytermere visso och stadfästelse, att
allt thetta vidh then mening, som vidh

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 6 08:40:11 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/5/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free