Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen med Polen och den politisk-religiösa brytningen 1587-1600 - II. Sigismunds tronbestigning i Sverige - 2. Sigismunds kröning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGISMUNDS KRÖNING
i fråga om lagstiftning och beskattning och mycket annat. Under
olika former upprepades samma yrkanden hela hösten framåt.
Men på alla punkter satte Sigismund sin vägran mot ständernas
krav, beropande sig på sin arvsrätt, på den myndighet hans fader
utövat, på tillräckligheten av konungaeden, och ville ej höra talas
om någon särskild förbindelse före kröningen. Under tiden
inrättade han katolsk gudstjänst både i Stockholm och på
Drottningholm och sökte för katolikernas räkning sätta sig i besittning
av kyrkan på Gråmunkeholmen, den senare Riddarholmskyrkan.
Det kom till blodiga strider mellan svenskar och polacker i själva
kyrkan, och endast med svårighet lyckades borgmästare och råd
att återställa ordningen. Den 1 december inkom det i Stockholm
närvarande prästerskapet dels med en allvarlig motivering, varför
man yrkade på en försäkran före kröningen, och en skildring av
kyrkans tillstånd under den senaste tiden, som var en formlig
anklagelseakt, dels ock med en mängd yrkanden, som blevo
synnerligen ovälkomna. Sedan rådet fått yttra sig, tillställdes detsamma
ett kort och kärvt avböjande svar, som det likväl vägrade att
framlämna och som på annat sätt delgavs prästerskapet, vilket
nu hotade med att resa hem.
Hertig Karl hade kort efter konungens ankomst återvänt till
sitt furstendöme och avhållit sig från allt deltagande i tvisterna.
Riksrådet, som torde hava hoppats att på egen hand komma till
rätta med konungen, synes föga hava meddelat sig med honom.
Nu mot slutet av året vände sig både riksråd och prästerskap
till hertigen, som svarade det förra bland annat, att han ej ämnade
besöka vare sig Johans begravning eller Sigismunds kröning,
förrän allt samtyckts och beslutats, som borde vara avhandlat
mellan konungen och ständerna, och det senare, att han ej skulle
skilja sig från dem och att konungen måste samtycka till vad
som beslutits på Uppsala möte, innan han finge kronan på
huvudet; däremot var han icke belåten med deras privilegieförslag
och ansåg, att därmed väl kunde anstå till längre fram.
Sigismund å sin sida hade sökt lugna den allmänna oron i landet
genom öppna brev och trodde sig i slutet av året om att utlysa
faderns begravning och sin egen kröning till den 11 januari 1594
uti Uppsala. Därjämte gjorde han under sina katolska rådgivares
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
