Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen med Polen och den politisk-religiösa brytningen 1587-1600 - II. Sigismunds tronbestigning i Sverige - 2. Sigismunds kröning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGISMUND
och friheter och efter kröningen giva vart stånd för sig brev
därpå samt att i rikets tjänst icke använda främmande
religionsbekännare; däremot finge sådana, om de förhölle sig stilla, njuta
Sveriges lag, privilegier och friheter liksom andra rikets invånare:
det var den enda eftergift, som konungen lyckats utverka.
Segern var ständernas, men dagen innan försäkringen avgavs
undertecknade Sigismund med nuntiens medgivande en hemlig
protest, som ännu förvaras i det vatikanska arkivet, vari han
förklarade, att försäkringen blivit honom avtvungen genom
undersåtars sammansvärjning och hotande uppror, egen livsfara och
brist på väpnat följe, protesterade inför Gud, änglarna, den
apostoliska stolen och alla katoliker i världen, att han ej velat göra
någonting till katolska kyrkans förfång, och lovade att, så snart
han inträdde i sin fulla maktutövning, genomdriva, att katolsk
gudstjänst skulle införas, åtminstone i en del utav riket, samt
sörja för katolikers underhåll. Med denna åtgärd i smyg sökte
han lugna sitt sårade samvete, och med avsikten att, så snart
sig göra lät, bryta sina löften avgav han sin förbindelse.
Den 19 februari — samma dag som konungaförsäkran
daterades — ägde kröningen rum, och själva ceremonien förrättades
av biskopen i Strängnäs Petrus Jonæ. Konungaeden, vartill hertig
Karl redan i september uppgjort förslag och som den 16 februari
i något ändrad form delgivits ständerna, avlades för första gången
på länge åter i nära anslutning till landslagens ryktbara formulär.
De ofrälse stånden, dels borgerskapet, dels präster och allmoge
samfällt, avgåvo en lång rad skriftliga hyllningseder, i vilka
likaledes vissa partier av allmogens ed enligt landslagen upptagits.
* *
.
Den 26 februari lämnade konungen Uppsala, och hertigen
återvände till sitt furstendöme. Återkommen till huvudstaden,
skyndade konungen att bryta sitt avgivna löfte. I Stockholm
inköptes ett stenhus vid Österlånggatan, där katolsk gudstjänst
förrättades. Sådan hölls fortfarande på Drottningholm och likaså
i Vadstena. Stridigheterna mellan svenskar och polacker började
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
