Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen med Polen och den politisk-religiösa brytningen 1587-1600 - III. Brytningsåren 1595-1600 - 1. Riksdagen i Söderköping 1595
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGISMUND
varo ville regeras. Det var med hänsyn tlll Sveriges intressen
under unionen med Polen en djupt berättigad fordran.
Visserligen fanns det ej i gällande rätt någon direkt hemul för
densamma, men Sveriges politiska utveckling befann sig ännu i ett
skede, då rätten i många avseenden var att skapa, och hertigen
var i sådana fall lika litet ängslig som hans fader för de hinder,
som nedärvda begrepp — här t. ex. om en arvkonungs makt
HERTIG KARLS SÄNGKAMMARE I GRIPSHOLMS SLOTT.
— ställde i vägen. I sin vädjan till ständerna upptog han
likaledes en stamfaderns tanke, som han endast utvecklade till
klarare medvetenhet. Sveriges politiska liv uppbars av konung
och ständer; svek den ene sin plikt, var den andra parten
berättigad att inskrida, och bland ständerna hade i kraft av
Gustav Vasas testamente arvfurstarna en särskild befogenhet att
göra sig till målsmän för de övrigas krav. Att denna
uppfattning kunde leda till en brytning med den lagkrönte konungen
skrämde ej en politiker av hertig Karls skaplynne. Bröt
konungen mot stamfaderns testamente, där ju dessa idéer funnos
i sitt frö, hade han därigenom förverkat sin rätt, och hertigen
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
