Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen med Polen och den politisk-religiösa brytningen 1587-1600 - III. Brytningsåren 1595-1600 - 2. Brytningen mellan hertig Karl och rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGISMUND
Birgittas ryktbara skapelse, som längre än alla andra
klostersamfund i Sverige ägt bestånd. Det dröjde ej länge, innan de
kvarvarande byggnaderna började nedbrytas.
I december 1595 uppdrogs åt ärkebiskopen att i rikets
olika delar verkställa en visitation för att återupprätta
kyrkotukten, undersöka prästernas och menighetens renlärighet och
och leverne, avskaffa katolska missbruk m. m. Visitationen kom
till stånd i Götaland och blev ryktbar genom den brutalitet,
varmed ärkebiskopen i många fall gick till väga. Spöslitning
och överösande med vissa ämbar kallt vatten hörde till de vanliga
straffen, och hertigen förklarade längre fram, att mäster Abraham
uppträtt icke som en biskop utan som en skarprättare.
Visitationen, vid vilken i övrigt mångenstädes icke blott fruktansvärda
vidskepelser kommo i dagen utan även allmogens fasthållande
vid en mängd katolska ceremonier röjdes, blev också snart
avbruten.
Men det gällde att också genomföra besluten i Söderköping
mot dem, som icke ville göra ett med de övriga ständerna, och,
om de hade några ämbeten, att »minska och förkorta» deras
myndighet. Det var ståthållarna det närmast blev fråga om.
Efter mycken motsträvighet hade Arvid Stenbock omsider funnit
sig föranlåten att infinna sig i Söderköping. Här framställdes av
hertigen inför rådet och en del av adeln en lång rad
anklagelsepunkter emot honom: han hade ej underskrivit Uppsala mötes
beslut, han hade gynnat katolikerna, han hade i styrelsen av sitt
län gått regeringen i Stockholm förbi, försuttit den senaste
riksdagen o. s. v. Stenbock svarade dels trotsigt, dels undvikande,
och när han ålades att infinna sig i Vadstena för att underskriva
riksdagsbeslutet och förlika sig med hertigen, uteblev han och
yttrade sig i stället vanvördigt och spotskt. Då förklarade
honom hertigen avsatt från sitt ståthållareskap och förlustig sin
förläning. Stenbock vågade ej återvända till Vadstena och synes
hava tagit sin tillflykt till Västergötland, men protesterade
därifrån mot hertigens åtgärder och sökte hindra deras verhstäilland«]
Därnäst kom turen till Erik Stenbock. Denne yttrade sig
vida fogligare än brodern, försäkrade om sin beredvillighet att
underskriva Söderköpings beslut, men uteblev från det redan
272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
