Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen med Polen och den politisk-religiösa brytningen 1587-1600 - III. Brytningsåren 1595-1600 - 3. Inbördes krig. Rikets ständer mot rikets konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGISMUND
Det är efter ständermötet i Stockholm, sedan förhoppningarna
om samverkan med riksråden slagit fel, som hertig Karl börjar
sin stora roll som folkledare och sätter in hela sin hänsynslösa
energi på försöken att rycka meniga ständerna med sig till
hävdande av Sveriges rätt, ständigt åberopande Söderköpings
beslut, men på samma gång alltmera öppet beträdande
revolutionens väg, den enda som numera kunde leda till en ny sakernas
ordning i hans fädernesland. Under hösten 1596 spridde några
Sigismunds anhängare i olika landsorter ett konungens brev av
den 30 juli, vari han tämligen otvetydigt uppmanade sina
undersåtar att icke rätta sig efter hertigens befallningar, och de
utskickade tillsporde folket, vem de ville hålla sig till, konungen
eller hertigen. Den senare svarade med ett öppet brev, som
utan att vara ett sådant mästerstycke i politisk tendensvältalighet
som Gustav Vasas mandater dock var ganska skickligt hopsatt
och bland annat innehöll en drastisk skildring av alla påföljder,
ifall Sigismund hade framgång i sina katoliseringsplaner.
Därjämte lät han den 18 december av trycket utgå kallelserna till
Arboga riksdag med en utförlig motivering. Att det skedde
utan att inhämta rådets mening var ju icke att undra på; han
sökte i stället på ett sätt, som påminner om Gustavs Vasas
tillvägagående under de första bekymmersamma åren, att sätta
landskapens menigheter i rörelse för att betrygga riksdagens
förverkligande. Själv besökte han vid årsskiftet städerna kring
Mälaren för att förmå invånarna att besöka mötet. Marknadsfolket
i Enköping såg sig i en hast förvandlat till »riksständers personer»,
fick yttra sig över de blivande riksdagsfrågorna och avlåta
skrivelser till Götalands invånare med uppmaning att icke utebliva.
På samma sätt skedde i Uppsala med dem, som började infinna
sig till den stundande distingsmarknaden, och från Tuna avläto
»konungens undersåtar, som byggde och bodde i Dalarne ovan
Brunbäcks färja», skrivelser, i vilka de vederlade beskyllningarna
mot hertigen och uppmanade till att besöka riksdagen.
Tillmötesgående svarsskrivelser ingingo från olika landsorter.
Till riksråden sändes utan vidare den tryckta riksdagskallelsen,
och de mottogo därjämte från olika håll uppmaningar att icke
utebliva. De befunno sig tydligen i en bekymmersam belägenhet.
282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
