Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen med Polen och den politisk-religiösa brytningen 1587-1600 - III. Brytningsåren 1595-1600 - 3. Inbördes krig. Rikets ständer mot rikets konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGISMUND
Efter ett par veckor begav sig konungen sjöledes till
Stegeborg, medan en del av hans krigsfolk under Gustav Brahe tågade
landvägen. Av storm skingrades den kungliga flottan, och
Sigismund anlände med endast ett fåtal fartyg den 23 augusti till
Stegeborg. Så småningom inträffade här de under Brahe stående
trupperna liksom även åtskilliga häravdelningar från Götaland.
Av de vinddrivna skeppen lyckades ett tjugutal under de
närmaste dagarna uppnå Stegeborg. En del örlogsskepp hamnade
emellertid i den Stockholmska skärgården; ombord å ett av dem
befann sig Samuel Laski, vilken begagnade tillfället att genom
en djärv kupp sätta sig i besittning av huvudstaden, där Klas
Bielke förordnades som ståthållare vid Samuel Laskis sida.
Ungefär samtidigt vann konungen en annan betydande
framgång, i det Älvsborgs och Gullbergs slott vid Västerhavet genom
överrumpling togos i besittning av konungens anhängare.
Hertigen hade under tiden i spetsen för en krigshär ryckt in
i Östergötland. De tyska sändebuden reste fram och tillbaka mellan
konung och hertig men utan att kunna uträtta någonting; från båda
hållen yrkades, att motparten först skulle nedlägga vapen, och
skarpa brev växlades. Slutligen bröt hertig Karl upp i slutet
av augusti, drog mot Stegeborg och slog läger vid Mem, en
halv mil från slottet, för att under betäckning av vapnen
fortsätta underhandlingen. Efter ett par dagar avlät han ett slags
ultimatum med yrkande på svar inom några timmar och lät sitt
krigsfolk hotfullt nalkas konungens läger. Det kom till häftig
strid den 8 september, varunder hertigens folk skall hava lidit
betydande förluster, men striden avbröts på befallning av
konungen, bevekt, berättas det, av de svenska riksrådens
föreställningar, att de, som å ömse sidor stupade, voro svenska män.
Underhandlingarna återupptogos i stället, och förslag till
ömsesidiga försäkringsskrifter växlades, men man kunde ej komma
till enighet. De utländska sändebuden funno det lönlöst att
fortsätta sitt medlingsarbete och lämnade landet. För att öva
påtryckning på konungen hade hertigen med sina trupper
intagit en ny ställning på norra sidan av Slätbaken mittemot
Stegeborg. Konungen beslöt då att genom en hastig avmarsch
draga sig ur spelet, så mycket mer som hertigens flotta under
292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
