Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - I. Inre förhållanden - 1. Finlands upprättande. Riksdagarna 1602-1605
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGARNA 1602—1605
omskapa förhållandena i Finland, men denna landsända hade
åtminstone återigen blivit föremål för styrelsens allvarliga
omtanke. Karls intresse slappades ej heller. Anläggningen av
städerna Uleåborg och Mustasari eller Vasa, anläggningen av
Kajaneborg till Österbottens skydd, kommissioner för att ordna
skatteförhållandena i Lappmarken och Österbotten och för en finsk
bibelöversättning vittnade därom. Man upptog till och med en
gammal plan att förena Saima genom en kanal med havet, ehuru
arbetena snart avbrötos.
I februari 1602 avreste hertig Karl från Björneborg och
återvände runt Bottniska viken till Sverige. Från Luleå prästgård
utfärdade han den 1 mars kallelse till en riksdag, som skulle
sammanträda i början av maj i Stockholm och som för den
lagliga ordningens återupprättande blev av stor betydelse. I sin
proposition till ständerna förklarade hertigen visserligen, att som
dessa aldrig uppsagt sin trohetsed till Sigismund och som han
för övrigt ej försporde annat än förtal, stämplingar och allt ont,
han ville förskonas från regeringen, om ständerna visste någon
bättre, som kunde förestå densamma, och sade sig själv skola
giva sin röst åt. hertig Johan. En lång skriftväxling följde,
varunder hertigen en gång till och med rådde ständerna att taga
igen konungen i Polen, men det slutade därmed, att i
riksdagsbeslutet ständerna enhälligt bådo, att hertigen ville emottaga
kronan. Men, hette det, eftersom han ännu en gång ämnade
tillskriva konungen i Polen, skulle han, om ej tillfredsställande svar
till den sista augusti komme, då giva bestämt besked, och ville
ständerna då låta en öppen skrift utgå, i vilken de redogjorde
för de skäl, som kommit dem att uppsäga Sigismund tro och
lydnad. Ett särskilt intresse fick denna förhandling genom
ständernas yrkande, att hertigen bland annat skulle lova att hålla
dem vid evangelii rena lära, som vore sammanfattad i den
Augsburgiska bekännelsen och Uppsala mötes beslut, ävensom vid de i den
gamla handboken upptagna kyrkoceremonierna, sedan handboken
313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
