- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 5. Gustav Vasas söner /
329

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius, Sven Tunberg, Emil Hildebrand With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - I. Inre förhållanden - 3. Kröningen. Ständermöten 1606-1609

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRÖNINGEN. STÄNDERMÖTEN 1606—1609

mening och yrkade på en särskild försäkring av ständerna. Den
10 mars riktade konungen ett direkt angrepp mot prästerskapet,
som enligt honom strängt taget föga hade vid riksdagar att göra,
och förklarade, att han icke ämnade vara ständernas »kastevante»
utan tänkte resa sin väg, ifall de icke »strax på timmen»
förklarade sig till hans belåtenhet. Det lyckades dock att blidka
honom. Den 15 mars ägde kröningen under stor högtidlighet
rum, och konungen avlade sin ed i nära anslutning till
landslagens formulär, varefter de olika stånden ett par dagar senare
avlade sina eder, i vilka landslagens grundton likaledes gick igen.
Det dröjde däremot längre än en vecka, innan konungen — den
27 mars — avgav sin försäkran om religionen, vars huvudinnehåll
redan är berört, varemot ständernas motsvarande försäkran
daterades den 18 mars. ;

Under tiden gingo de ståtligt utlovade privilegierna om intet.
Konungen och adeln, det stånd som privilegiefrågan egentligen
rörde, kunde ej komma överens om deras innehåll. Konungen
varken utfärdade nya privilegier eller stadfäste de gamla. Lika
litet avhördes några privilegier för de ofrälse stånden, ehuru
kungliga förslag förelågo till och med för allmogen; de hade
i själva verket för dem, måhända med undantag av prästerskapet,
ringa betydelse.

Ett beaktansvärt förslag, som konungen framställde, rörande
fattigvården och hospitalen, som den tiden voro avsedda för de
fattiga, vann ej de ofrälse ståndens bifall. Tvisterna med
prästerna fortsattes och gällde numera huvudsakligen vissa bruk vid
gudstjänsten. Innan prästerna fingo draga hem, tvingades de
att avgiva ett knapphändigt yttrande om den av konungen
utgivna katekesen — konungen uppfordrade dem att vederlägga
icke blott denna utan även konungens övriga böcker med Guds
ord, såframt »de vore ärliga karlar».

Frågan om adelsprivilegierna återupptogs följande år, 1608.
Den behandlades på ett långvarigt rådsmöte i Örebro i början av
året liksom på ett adelsmöte i Jönköping på hösten, utan att man
kom till något resultat. Vid det förra mötet närvoro även några
biskopar och andra representanter för prästerskapet. Konungen
framdrog ånyo frågan om en revision av katekes, kyrkoordning

329

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 6 08:40:11 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/5/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free