Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - I. Inre förhållanden - 4. Karl IX som regent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL IX SOM REGENT
synthet i yrkanden eller förslag! Vi återkomma till hans långa
promemoria 1595, som vid det tillfället aldrig upptogs till
behandling. Den innehåller uppslag till alla möjliga
samhällsförbättringar, uppslag på vilka man sedan levde ett århundrade
igenom: förbättring i rättskipningen särskilt vid
underdomstolarna, lagrevision, kyrkostyrelsens ordnande och
prästlönereglering, ordnande av skjutsväsende och gästgiverier,
lantregeringens förbättrande, enhet i mått, mål och vikt, ödejords
och allmänningars uppodlande och jordrevning, skydd för
ekskogen, skydd mot utrotande av nyttiga fåglar och andra djur,
bergsbrukets upphjälpande, främjande av direkt handel på
Västeuropa samt åtskilligt annat. Man finner längre fram yrkanden
på en mera praktisk undervisning för de borgerliga klasserna, på
revision av bibelöversättning, kyrkoordning, handbok och katekes,
bemödanden om ett mera rationellt skatteväsen, försök att genom
slussars anläggande förbättra kommunikationerna och — på ett
helt annat område — en nationell utrikespolitik, som åsyftade
ingenting mindre än en utsträckning av Sveriges område till de
naturliga gränser, som bildades av Norra Ishavet och Vita havet,
liksom det svenska väldets avrundande kring Finska viken.
Genom sitt närmande till Europas antihabsburgska makter röjde
konung Karl också en skarp statsmannablick och utstakade nya
linjer för Sveriges politiska förbindelser.
Det blev ej Karl IX förunnat att se några egentliga frukter
av dessa strävanden. Hans regering var för orolig och hans lynne
för våldsamt, för att en konsekvent utveckling skulle kunnat
riktigt väl trivas, hans egna förslag voro stundom hugskott, föga
genomtänkta och snart lämnande rum för andra. Men i många
fall kunde redan en nära liggande framtid se åtskilliga mål
uppnådda, som han hade skymtat i fjärran men ej kunnat hinna.
Helt visst var hans regering rikare på initiativ än Gustav
Vasas. Även i ett annat avseende skilde han sig i sin
regentverksamhet ifrån fadern, och det var i förhållandet till rikets
ständer. Han uppkallade dessa till en medverkan i arbetet för
samhällsutvecklingen, som för Gustav Vasa varit främmande,
och hans regering blev även i detta hänseende grundläggande
för framtiden. Han var en sträng, en hård och föga sympatisk
335
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
