Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - II. Utrikes politik - 1. Polen och Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
UTRIKES POLITIK.
1.
POLEN OCH RYSSLAND.
Sedan Finland gått förlorat, hade många av Sigismunds
finska anhängare tagit sin tillflykt till Estland, och den estländska
adeln hade 1599 förnyat sin trohetsförsäkran. Då kom följande
år Sigismunds förklaring, att Estland skulle införlivas med det
polska riket, och nu anslöto sig staden Reval och den estländska
adeln, båda strängt protestantiskt sinnade, till Sverige och
godkände Linköpings beslut. De förnämsta svenska frälsemännen,
såsom Karl Henriksson Horn och Jöran Boije, gjorde detsamma.
På sommaren 1600 tillkännagav hertig Karl sin avsikt att övergå
till Estland, och den 9 augusti öppnade Reval sina portar för
honom. Han medförde en krigshär av efter vad det uppgives
9—13,000 man och övertog själv befälet med sin naturlige
son Karl Karlsson Gyllenhielm såsom närmaste man. Efter
att på en förfrågan, om det skulle råda krig eller fred, endast
hava fått ett tvetydigt svar av den polske befälhavaren lät han
sina trupper oförtövat inbryta i Livland, där man ej var rustad
till försvar, och flyttade på så sätt det oundvikliga kriget för
framtiden utom Sveriges egentliga gränser. Den ena fästningen
erövrades efter den andra i rask följd — i december föll Dorpat
—, och i början av 1601 befunno sig de svenska trupperna vid
Düna; endast Riga och Kokenhusen gjorde motstånd. De liv-
22—201267. Sveriges historia. V.
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
