Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - II. Utrikes politik - 1. Polen och Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL IX
ländska ständerna hyllade hertig Karl, och föreningen med Sverige
bekräftades i juli 1602.
Men redan dessförinnan hade krigslyckan vänt sig.
De polska ständerna hade tämligen likgiltigt åsett Sigismunds
motgångar i Sverige, men den hotande förlusten av Livland
framkallade en nationell rörelse, och riksdagen beviljade medel
till krigets fortsättning. En polsk här under Kristofer Radzivil
och Karl Chodkievicz drog i fält, besegrade den 17 juni 1601 Karl
Karlsson Gyllenhielm vid Kokenhusen och återtog staden, som
under tiden råkat i svenskarnas händer. Under befäl av Chodkievicz
ryckte polackerna norr ut, men möttes av den svenska
huvudhären under hertig Karl och greve Johan av Nassau, en ryktbar
krigare, som nyss anlänt medförande vissa uppdrag från några
protestantiska makter och nu utsetts till. svensk fältherre. Den
polska styrkan drog sig tillbaka till Riga och led här mot de
förföljande svenskarna några förluster, men då underrättelse kom,
att Sigismund nalkades med den polska huvudhären, drogo sig
svenskarna tillbaka, och besättningar inlades i åtskilliga
fästningar. En bland dessa senare var även det illa befästa Wolmar, där
den unge Jakob Pontusson De la Gardie och Gyllenhielm stannade
som befälhavare. Efter två månaders belägring intogs detta slott
den 8 december 1601. De la Gardie och Gyllenhielm blevo
fångar och kvarhöllos länge i fångenskapen, De la Gardie till
1606, Gyllenhielm ända till 1613.
Underrättelser om oroligheter i Sverige och om Danmarks
hotande hållning förmådde hertig Karl att återvända; han
lämnade Reval i november 1601 och tog, såsom förut är nämnt,
vägen hem över Finland. En fruktansvärd missväxt hade
hemsökt Estland liksom Norden i övrigt, brist på förnödenheter
rådde, hären var illa sammansatt och illa utrustad, och greven
av Nassau, som såg sig ur stånd att uträtta något, lämnpade på
sommaren 1602 den svenska tjänsten och återvände hem. I maj
1602 återtog Zamoisky det fasta Fellin, inträngde därpå snart i
Estland och erövrade på hösten Wittensten. Anders Lennartsson
och Arvid Stålarm, som gemensamt övertagit befälet, kunde
ingenting uträtta, och på våren 1603 intogs Dorpat av
Chodkievicz. Följande år uppträdde Stålarm ensam som krigsöverste,
A
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
