- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 5. Gustav Vasas söner /
342

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius, Sven Tunberg, Emil Hildebrand With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - II. Utrikes politik - 1. Polen och Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KARL 1X

Överbefälet över den ryska expeditionen anförtroddes åt den
25-årige Jakob Pontusson De la Gardie, som efter befrielsen
ur den polska fångenskapen under ett års tid i Nederländerna
vunnit förfarenhet i krigskonsten under ledning av Morits av
Oranien. Den svenska hären bestod huvudsakligen av finnar
samt utländskt värvat krigsfolk, engelsmän, skottar och fransmän.
Underbefälhavare voro Krister Some, Evert Horn m. fl.; även
utländska officerare deltogo. Men när hären hunnit över Volga,
utbröt myteri; finnarna vägrade att gå längre, och det utländska
krigsfolket gjorde gemensam sak med dem. De la Gardie måste
återtåga bortåt Novgorod, och först sedan förstärkningar anlänt,
började han ånyo framryckningen in i Ryssland. Där hade
förvirringen ytterligare ökats, sedan polska riksdagen förmåtts att
förklara tsar Vasilij krig och Sigismund därjämte snart började verka
för sin son Vladislavs utkorande till tsar. Under dessa
förhållanden trängde De la Gardie och furst Mikael segerrikt fram,
och i Sloboda i närheten av Moskva träffades mot slutet av året
en ny överenskommelse, enligt vilken utom Keksholm, som nu
skulle avträdas, tsaren ytterligare skulle giva billig ersättning i
land och län för den lämnade hjälpen. Det ryktbara klostret
Troitsa, som polackerna länge förgäves belägrat, undsattes, lägret
vid Tusjino upplöstes, och den 12 mars 1610 inryckte slutligen
de förenade härarna i Moskva. Några veckor senare avled furst
Mikael, förgiftad såsom det säges av tsarens broder, och en
allmän oro uppstod med anledning därav. Då Sigismund, vilken
belägrade Smolensk, lät en polsk här under Zolkievski rycka
mot Moskva, förmåddes De la Gardie att tåga mot denna. Han
lyckades förena de svenska och ryska trupperna med
förstärkningar från Sverige under Evert Horns befäl, men på grund av
tvister angående soldens utbetalning gjorde sig en upprorisk
stämning gällande bland de svenska legotrupperna. I den-slutliga
sammandrabbningen med polackerna den 24 juni 1610 vid byn
Klusjino såg sig också De la Gardie på grund av det utländska
krigsfolkets myteri och ryssarnas feghet nödsakad att med den
segrande fältherren träffa en överenskommelse om att ostört få
föra sina trupper till den svenska gränsen. Med endast 400
svenska soldater måste härefter De la Gardie och Horn verk-

342

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 6 08:40:11 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/5/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free