Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - II. Utrikes politik - 1. Polen och Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLEN OCH RYSSLAND
verklige tsarsonen Dmitri, därom tvistas ännu. Efter Boris’ död
1605 bemäktigade sig Dmitri för en liten tid regeringen, men
blev inom kort (1606) mördad. En rysk storman Vasilij
Sjujskij blev i stället tsar, men mot honom uppträdde under
Dmitris namn en ny pretendent, vilken utan allt tvivel var en
bedragare. Redan tidigt inledde Karl IX underhandlingar med
Vasilij, men rönte till en början föga tillmötesgående. En av
den svenske konungens utskickade var en tjänsteman i kansliet,
Per Persson, som vistats i Ryssland flera år och är mera känd
under namnet Petrus Petrejus såsom författare till en
historisk-geografisk skildring av Ryssland. Men snart blevo
svårigheterna den ryske tsaren övermäktiga. Pretendenten understöddes
av talrika polska stridskrafter, och alltfler orter även i norra
Ryssland och på gränsen mot Estland slöto sig till honom.
Själv intog han ett fast läger i Tusjino i närheten av Moskva.
Då fann tsaren omsider för gott att gripa efter den hand, som
Karl IX hittills förgäves utsträckt. Förhandlingar inleddes med
den svenske överbefälhavaren i Livland, greven av Mansfeld, och
vissa interimistiska avtal träffades år 1608 mellan honom och tsarens
frände, furst Mikael Vasiljevitsch Skopin-Sjujskij. En svensk
beskickning sammanträffade i början av år 1609 i Viborg med
ryska sändebud, varpå ett ryktbart fördrag ingicks den 28
februari detta år. Freden i Teusina bekräftades, och ett »evigt och
oupplösligt» förbund ingicks mellan Sverige och Ryssland emot
konung Sigismund, hans barn och efterkommande samt det
polska och litauiska väldet, så att ingendera parten utan den
andras samtycke och deltagande skulle sluta fred med denna
makt. För tillfället skulle Sverige komma den ryske tsaren till
hjälp med 3,000 man till fot och 2,000 till häst, vilka skulle
samverka med furst Mikael, varjämte avtal träffades om
truppernas sold, underhåll m. m. I en separatakt bestämdes dessutom,
att tre veckor efter det trupperna överskridit gränsen skulle åt
anförarna skaffas furst Mikaels »fastebrev» på staden Keksholm
och dess län och två månader senare tsarens avträdelsebrev på
samma orter, varefter staden skulle utrymmas av ryssarna och
jämte länet inrymmas Sveriges konung och hans efterträdare som
ett »evärdeligt arvegods».
341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
