Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - II. Utrikes politik - 2. Västeuropa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL IX
2.
VÄSTEUROPA.
Karl IX:s utrikespolitik stannade lika litet som Johan III:s
inom Östersjöländernas ram; men hade den senare en gång sökt
sina förbindelser inom den katolska världen, drevs Karl av
förhållandenas makt att söka dem inom det motsatta lägret. Hans
egen småningom mognade övertygelse och hans släktförbindelser
i Tyskland hade tidigt nog kommit honom att intaga en
avgjort, visserligen icke egentligen luthersk men protestantisk
ståndpunkt, och förhållandena vid Sigismunds tronbestigning torde
fullständigt hava öppnat hans ögon för innebörden av den
katolska reaktionens strävanden. Protestantismens sak och Sveriges
intresse började tydligen mer och mer sammanfalla, och steg
för steg hade under Karls ledning ständerna sökt från svenskt
område avlägsna alla katolska element. Sigismunds förbindelser
med det habsburgska huset och de ständigt uppdykande ryktena
om Spaniens planer på en flottstation i Sverige voro Karl
IX icke obekanta, och han sökte alltmer närma sig England,
Nederländerna och Frankrike. Redan 1599 lät han i
Nederländerna och England under åberopande av faran från Spanien
föreslå ett förbund, men svaret blev avböjande. Ett par år
senare spriddes ett rykte, att konungen i Spanien och ståthållaren
i Belgien lovat Sigismund hjälp mot Sverige med en flotta, och
generalstaterna funno sig föranlåtna att genom greve Johan av
Nassau, som avreste till Sverige, varna hertig Karl. Greve Johan
stannade, såsom redan nämnts, ett år i svensk tjänst, och när
han 1602 återvände, medförde han påminnelser om vikten av
att göra gemensam sak mot »de påviska». Samtidigt inledde
Karl IX betydelsefulla handelsförbindelser med Nederländerna.
Han inbjöd 1603 holländare att slå sig ned på Hisingen, öppnade
en livlig brevväxling med holländska affärsmän, Abraham Cabeliau,
Paridom von Horn m. fl., och sökte genom dem åt det
nyanlagda Göteborg, vars första privilegier hade Amsterdams
kommunalordning till förebild, bereda en snabbare och rikare utveck-
344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
