Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - II. Utrikes politik - 2. Västeuropa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTEUROPA
ling, än som gemenligen var de svenska städerna beskärd.
Därjämte begärde han upprepade gånger tillstånd att i Nederländerna
få anställa värvningar, och han hade önskat, att Sveriges intressen
gentemot Polen hade bevakats vid stilleståndsförhandlingarna
mellan Nederländerna och Spanien. Försök att under det polska
kriget hindra sjöfarten på Riga medförde åter förvecklingar, när
holländska fartyg uppbringades, och framkallade beskickningar
från Nederländerna till Sverige. Det var den intressanta frågan
om den neutrala handelns frihet under krig mellan tvenne makter,
som bragtes å bane.
Även med Henrik IV i Frankrike hade vänskapliga
förbindelser ägt rum. De gällde till en början en giftermålsförbindelse
mellan Henrik IV:s frände Henrik av Rohan och Karl IX:s dotter
Katarina, men förslagen avböjdes snart från svensk sida. De gällde
sedermera handelsförhållanden och värvningar men även
Frankrikes medling i kriget med Polen och rent politiska
förbindelser.
Omsider bestämde sig Karl IX, delvis i överensstämmelse
med en av ständerna på 1609 års riksdag uttalad önskan, för
en stor diplomatisk aktion. En beskickning utrustades år 1610 för
att besöka både England, Nederländerna och Frankrike; till dess
förnämsta medlemmar hörde Gustav Adolfs forne lärare Johan
Skytte och den i svensk tjänst trädde nederländaren hovrådet
Jakob van Dyck. Sändebuden vände sig först till England
och mottogos älskvärt av Jakob I, men uträttade ej
synnerligen mycket. De upplystes om att något gemensamt förbund
mellan England, Frankrike, Nederländerna och tyska
protestantiska furstar ej existerade, vilket Karl IX synes hava trott, och
hänvisades till de respektive makterna. Ett separatförbund med
Sverige hade man ingenting emot, men det kunde ej vara
riktat mot Danmark; däremot vore konung Jakob ej obenägen att
medla i tvisterna mellan sistnämnda makt och Sverige.
På sommaren inleddes förhandlingarna med generalstaterna.
Den svenska beskickningen utmålade livligt faran av en samverkan
mellan Polen och Spanien, av Polens framsteg i Ryssland och
Sveriges underkuvande, av en spansk flottstation i Älvsborg,
varifrån Nederländerna på ett par dagar kunde uppnås. Konungen
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
