Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - II. Utrikes politik - 3. Lybeck och Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL IX
Gustav Adolf. Ständerna ogillade visserligen den danske
konungens öppna brev till dem, men manade i övrigt till fred och till
eftergifter både i fråga om sjöfarten på Östersjön och i
Lappmarken. Men då deras svar den 10 december framburos inför
konungen, lågade dennes vrede upp, och även denna gång föllo
ständerna undan. De beviljade en utskrivning av 25,000 man,
förutom vad som skulle uttagas i Finland, och därjämte en
särskild krigshjälp.
Den danska krigsmakten, som till mer än hälften bestod av
utländskt krigsfolk, skulle enligt beräkning uppgå till omkring
20,000 man, men uppnådde aldrig denna siffra. Den större hälften
skulle genom Skåne och Blekinge föras mot Kalmar för att efter dess
erövring draga mot Jönköping. Samma mål sattes även för den
andra avdelningen, som under riksmarsken Sten Sehested
samlades vid Halmstad. Huvuddelen av den danska flottan, som
var den svenska ej så litet överlägsen, skulle operera i Östersjön,
en mindre eskader lade sig utanför Göteborg. Kristian IV själv
ledde expeditionen mot östra Sverige och bröt den 1 maj upp
från Kristianopel; den styrka han medförde uppgick dock ej till
6,000 man. Redan den 4 maj kunde konungen slå läger utanför
staden Kalmar — som, omgiven av vallar, den tiden låg omedelbart
utanför slottet, skild från detsamma genom en grav.
Karl IX, vars lynne numera var synnerligen retligt och svårt,
hade väntat, att danskarnas huvudangrepp skulle riktas mot
Göteborg, och vidhöll sin uppfattning i det längsta, trots de
varningar han erhöll från ståthållaren i Kalmar. Under sådana
förhållanden kunde danskarna utan att störas fullfölja belägringen;
den 27 maj stormades staden och intogs tidigt på morgonen.
Först den 11 juni nalkades Karl norr ifrån Kalmar med en här,
som beräknas till 12,000 man, varav en stor del likväl utgjordes
av oövade bönder. Kristian IV hade då lämnat danslga lägret
för att skaffa förstärkningar. Under hans frånvaro var det, som
Gustav Adolf utförde sin första vapenbragd genom erövringen
av danskarnas förrådsplats i Kristianopel. I början av juli kunde
den stora svenska flottan undsätta slottet med folk och
förnödenheter, och kort därefter ankom fältöversten Jesper Matsson Krus
med förstärkningar, så att Karl IX:s styrka skall hava uppgått
352
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
