Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - II. Utrikes politik - 3. Lybeck och Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYBECK OCH DANMARK
där på utsatt tid, men svenskarna dröjde, enligt uppgift hindrade
av motvind. Efter att hava väntat ett par dagar reste danskarna
hem. När svenskarna kommo fram, funno de varken medlare
eller motpart, och man gav varandra å ömse sidor skulden för
det uteblivna mötet.
Under tiden ökades Kristian IV:s misstämning av olika
anledningar. År 1607 anlades Göteborg, och dess invånare fingo
privilegium på nordlandsfarten; därigenom skulle ock, anmärktes
från dansk sida, öresundstullen minskas. Karl IX hade vidare år
1607 antagit titeln av lappars i Norlanden och kajaners konung
— hans hela titel lydde nu: »Sveriges, Götes, Vendes, Finnars,
Karelers, Lappars i Norlanden, de Kajaners och Esters i Livland
konung.» I Finnmarken anlades svenska befästningar eller
blockhus, svenska lappfogdar skickades gång efter annan dit, och
1610 erbjöd Karl såväl Lybeck som andra tyska eller holländska
städer att idka fiske vid Finnmarken. Sjöfarten på Riga och
de kurländska hamnarna oroades fortfarande. Både 1609 och
1610 utrustades danska eskadrar för att skydda densamma;
svenska krigsskepp voro likaledes ute, men undveko strid. Efter
hand mognade Kristian IV:s krigsplaner. Han uraktlät allt oftare
att svara på Karl IX:s brev, vari denne än yrkade på ett
gränsmöte, än på en »opmans» utkorande. År 1610 vände han sig på
nytt med ett tryckt patent till Sveriges råd och ständer, gch i
februari 1611 förmådde han det motsträviga danska riksrådet att
giva sitt samtycke till kriget: han ämnade föra det med rådets
samtycke som dansk konung, utan detsamma som hertig av
Slesvig och Holstein. Han hoppades på ingenting mindre än
Sveriges erövring och inbillade sig, att det svenska folket skulle
resa sig mot sin konung. Han ville antingen bringa Sverige
under Danmarks välde eller så försvaga det, att man ej behövde
utsättas för några flera övergrepp. Den 4 april år 1611 utfärdades
krigsförklaringen.
Det alltmer fientliga förhållandet till Danmark var en
huvudanledning till den riksdag, som i slutet av 1610 sammanträdde
i Örebro. Den gamle konungens krafter voro nu brutna, han
hade träffats av ett nytt slaganfall och kunde endast med
svårighet tala. I hans ställe fördes vanligen ordet av hans äldste son,
351
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
