Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - 1. Statsskicket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
STATSSKICKET.
Det fanns för Sveriges statsskick även under detta tidsskede
allt framgent en norm i landslagens konungabalk, som städse
föremål för en viss teoretisk vördnad ej sällan åberopades, men
länge egentligen endast, när man så fann lägligt. Vi ha redan
berört den betydelsefulla brytning i Sveriges inre, som ägde rum,
när man efter många år av en både godtycklig och svag regering
från olika håll vid Sigismunds kröning påyrkade och genomdrev
ett formligt återupptagande i konungaeden av landslagens ordalag
och sedermera ej tröttnade att påminna om dess framställning av
konungs och undersåtars rätt och plikt. Det var tvivelsutan ett
framsteg men behäftat med en viss olägenhet, ty konungabalken
med dess för sin tid förträffliga bestämmelser var dock mer än
två hundra år gammal, och samhällsförhållandena voro icke längre
desamma, framför allt icke sedan Vasaätten för dem börjat utstaka
nya linjer. Man invecklade sig också i de besynnerligaste
svårigheter, när man i landslagen sökte stöd för politiska företeelser,
som för dess författare varit okända, och måste stundom
tillgripa en bevisning av tvivelaktigt värde med uttrycket »när
man lagen rätteligen tolkar» eller något dylikt. Det vittnar om
en viss politisk fattigdom denna oförmåga att för det nya, som
trängt sig fram, också finna ett nytt uttryck i lagens form. Och
oförmågan gällde till och med en så betydelsefull insats i statslivet
som den svenska riksdagen. Denna omtalades sålunda icke i
lagkommissionens lagförslag från Karl IX:s tid, och konungens eget
förslag nämnde densamma, endast när det var fråga om saker,
»som rikets och all allmogens välfärd åhänger», hänvisande i andra
357
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
