Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - 3. Andlig odling och konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSUTVECKLINGEN 1560—1611
fanns omöjligt att få den nya bibelöversättningen utgiven och
då Sveriges lag först under ett av de sista åren genom
kungligt initiativ kunde komma ut. På vilket dittills enastående sätt
Karl IX för sina praktiska syften anlitade tryckpressen är förut
nämnt; de för eftervärlden betydelsefullaste tryckalstren under
detta halva århundrade äro också de statsskrifter, som på hans
tillskyndan utgåvos. För historien saknades givetvis icke
intresse, men någon värdig efterträdare till mäster Olov som
historieskrivare uppträdde icke, och man nöjde sig vanligen med
att i årsbokens form anteckna märkliga tilldragelser eller
sammanföra eventuellt förekommande mera detaljerade skildringar
av en eller annan episod. En dylik annalist var sekreteraren
Rasmus Ludvigsson, vars anteckningar sedermera gingo
igen i andras arbeten, t. ex. Per Brahes krönika om Gustav
Vasa. Hogenskild Bielke, som outtröttligt samlade avskrifter av
gamla och nya handlingar, har även låtit för sin räkning
uppteckna ganska värdefulla annaler. Hans historiska och politiska
intresse ha vi i själva verket att tacka för samlingar även till
samtidens historia, som äro oersättliga. Erik Sparre lämnade
bidrag till den mecklenburgska historieskrivaren Chytræus’
arbeten. En annalist, som förråder både intelligens och omdöme,
är sekreteraren Sven Elofsson, som på gamla dagar tog sig
för att uppteckna sina minnen och härvid även hopbragte en
samling av historiska aktstycken. Karl IX:s rimkrönika är
knagglig till formen, men saknar vad innehållet angår icke ett visst
värde. Historiska intressen visade Karl IX även på annat sätt.
Det var han, som gav Jöran Perssons son, Erik Jöransson Tegel,
i uppdrag, dock mera av patriotiska än vetenskapliga
bevekelsegrunder, att skriva Gustav Vasas och Erik XIV:s historia med rätt
att begagna arkivets handlingar, och Tegels arbeten blevo av
konungen själv genomsedda och »förbättrade». Gustav Vasas historia
trycktes 1622, Erik XIV:s först 1751. Tegels medtävlare och fiende
Messenius hann under Karl IX:s tid endast att publicera några
obetydliga skrifter, men hade redan uppgjort vittsvävande
författarplaner, som han längre fram åtminstone delvis realiserade.
Beträffande tidens litterära verksamhet i övrigt torde den
protestantiska psalmen kunna betraktas som den mest karakteristiska
378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
