Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - Samhällsutvecklingen 1560-1611 - 3. Andlig odling och konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDLIG ODLING OCH KONST
och Rudbeckius ägde ovanlig lärarförmåga och ett livligt intresse
för vetenskapen, den senare därjämte, vad den förre saknade,
en fast och upphöjd karaktär. Snart upprördes hela
universitetet av de strider, som utbröto mellan dessa män och i vilka
den bildningsälskande protestanten uppträdde mot jesuiternas
likaledes kunskapsrike lärjunge.
De teologiska vetenskaperna voro de förnämsta, och flertalet
lärare hamnade förr eller senare i kyrkans tjänst. Någon
vetenskapernas specialisering förekom ännu icke, och samme man
föredrog utan betänklighet det ena året en, det andra en annan
vetenskap. Rudbeckius gav 1610 undervisning i latin, grekiska,
hebreiska, filosofi och teologi, dessutom i aritmetik, geometri,
astronomi, geografi, kronologi och botanik. En sådan jättekraft
som hans räckte till att under samma år rätta 8,000 skripta och
dessutom hålla disputationer, talövningar o s. v. Vad som brast
i grundlighet fick ersättas av ett brinnande nit. Någon
betydande vetenskaplig författarverksamhet hade naturligtvis ännu
icke hunnit utvecklas. De arbeten, genom vilka sådana lärde
som Paulinus, Lenæus och Messenius blevo ryktbara, tillhöra
alla ett senare tidsskede.
Skolväsendet hade visserligen blivit föremål för en
särskild avdelning i 1571 års kyrkoordning, och åtskilliga
förändringar i kurserna gjordes av 1595 års biskopssynod, men
tillståndet i den tidens skolor skildras av samtida som ytterst
bedrövligt. Även på detta område rörde sig likväl nya idéer, och
det dröjde ej länge, förrän Paulinus och Rudbeckius var på sitt
håll såsom stiftschefer reformerade undervisningsväsendet på ett
sätt, som kunde tjäna även de övriga stiften som förebild. Karl
IX anlade några nya skolor. En sådan skulle även inrättas i
Stora Tuna, och konungen lovade att där underhålla ett antal
ynglingar, som skulle öva sig i räkne- och skrivkonsten samt i
Sveriges lag. Även i Örebro skulle skolmästaren en eller
annan gång i veckan för sina lärjungar läsa några kapitel i
lagboken.
Den litterära verksamheten i övrigt kunde ej vara betydande
på en tid, då det var så svårt att få en bok tryckt, då det be-
377
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
