Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Ett ryskt bröllop. — Frieri och trolofning. — En fullwuxen judinnas dop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
-<
V
husets inwanare med wigwatten formedelst en qwast, som de
dopfta i wigwattensfatet.
Pa brollopsdagen, som alltid ar dagen ester jungfru-afto
nen, traffas brud och brudgum fiirst hos hans och sedan hos
hennes furaldrar, fur att blifwa inwigda och walsignade. Lefwa
icke deras furaldrar, fa de bedja sitt husbondfolk att furetrada
dessas stalle. Wid det ofwananfurda brullopet furestcillde ufwer
ste Hirsch brudens fader, och war saledes den, som furrattade in
wigningen. En malad t,z?-aF, furestallande Maria med Kristus
barnet pa armen, ufwertackt med en utsturen silfwerplat, war
upftstlllld pa ett bord, och framfur densamma brann ett warljus.
Framfur detta lag ett stort hembakadt brud, hwarpa stod ettsli
padt glasfaltkar fullt med fint salt. Hos fattigt folk lcigges
blott en ncifwe groft salt ofwanpa brudet. Pa golfwet framfur
bordet lag en prydlig matta. Bruden, en hugwart, wacker ung flicka,
ikladd en brun sidenkladning, en gafwa af fru Hirsch, med
langt, brunt ufwer ryggen utkammadt har, och en mangfargad
silkesduk bunden om hufwudet, gula saffiansstor och hwita bom
ullsstrumpor, inkom, beledsagad af sin moder. Hon gick lang
samt fram till mattan, kncifull och gjorde sin eller wurd
nadsbetygelse tre ganger fur Denna wurdnadsbetygelse
tillgar pa fiiljande satt: furst gures korstecknet med de tre mel
lersta fingrarna fran pannan till hjertgropen, samt fran hugra
stuldran till den wenstra, hwarunder man tillika wurdnadsfullt
bugar sig; derpa nedfaller man pa bada knana, handerna fat
tas mot golfwet och golfwet widrores med pannan. Tre gan
ger upprepades detta knafall och udmjuka berurande af golfwet
med pannan, hwarpa herr Hirsch steg fram, tog fran
bordet, och i det han pa ryska uttalade en walsignelse, furde han
den i kors iifwer hennes hufwud. Samma rurelse upprepade
han med brudet, hwarpa saltkaret stod. Bruden sag ut som ett
prydt, undergifwet offerdjur. Hon hade sett sin brudgum tre
gauger och derwid talat ytterst litet med honom. Hon hade
lange betankt sig och gratit mycket, innan det kom till nagot be
stut, men hade blifwit ufwertalad af swacha och modren. Han
war henne obehaglig, och hon hade efter jungfru-aftonen twek
samt frågat fru Hirsch, hwad hon tyckte om hennes brudgum;
hwarpa fru Hirsch swarade: "Han kan ju bli ratt bra, nar du
llir litet narmare bekant med honom; han ar wal bara furlagen."
Efter en timmas tid kom bud, att brudgummen war i
3yrkan. En prydlig med brokiga mattor utstyrd stada emottog
Hruden. Framfur denna akte Hirsch’s betjent Xaver i en simp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
