Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Ett ryskt bröllop. — Frieri och trolofning. — En fullwuxen judinnas dop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
låre stada med o5?-as<?n i begge handerna och brudet med salt
karet i stiitet, och sist kommo wi jemte Hirschsta familjen. I kyr
kan stod brudgumman, ikladd en luggstiten, gra, illa passande
rock, med en rud duk om halsen, ett stinntort ansigte, sma ugon
samt swart stripigt har; med ett ord, han sag ut, icke blott som
en timmerman, utan som en trakarl. De furdes tillsammans
fram, sedan man gifwit dem hwar sitt med glittergnld utsiradt
waxljus i hcmden. Popen hull derefter en kort messa, hwarpa
han gick fram och tog deras ringar as deras fingrar och la
de dem pa altaret. Derefter sjiingos och liistes åter buner,
hwarpa ringarne togos fran altaret och omwerlades. Till stut
frambnros twa stora messiugskronor, pa hwilka popen lcit brud
och brudgum kyha ett wiht stalle, hwarpa sannolikt ett krusisir
war afbildadt; derpa fatte han kronorna pa deras hufwuden,
lade tillsammans deras hugra hcinder och furde dem salunda un
der saug tre ganger rundtomkring ett litet pa golfwet stående
altare. Slutligen frambar popen ett krusisir as silfwer, hwilket
kyhtes as brud och brudgum samt alla ufriga deltagare i hug
tidligheten. Kronorna aftogos nu, och brudgummen kurde hem
till sitt med sin brud, med hwilken han dittills knappast talat
tio ord. Xaver kurde åter furut med brudet och salt
karet, hwilka fran denna stund woro brudens tillhurighet samt
en helgedom, hwilken hon i sin ordning kunde stanka en blif
wande dotter, nar denna stulle gifta sig. Wid den aftonmaltid,
som nu intogs i de nygiftas hus, woro alla brudens fordna
medtjenare inbjudna, och uppatzningen sluttes af Xaver, som isyn
nerhet war uppbragt pa swacha, hwilken genomdrifwit partiet
emedan han sjelf tyckt om bruden, men ej tunnat fa henne, oa
han war lifegen, och en lifegen ej kan gifta sig hwarken nar el
ler med hwem han will, utan blott nar hans herre och egarc
befaller och med den han befaller. Da Haver bar omkring ka
korna, bjud han derfure swacha sist, hwarufwer hon blef stutt och
fade att han fiirtjenade en urfil. Sedan han gjort ifran sig
gick han derfure fram till henne, och fade att hon
hade lofwat honom en urfil; men det hade hon fjclf fiirtjent och
han wille ej langre furhalla henne den; hwarpa han gaf henne
en duktig kindftust, och hon gick sin Wiig blossande as harm.
Hon war detzutom ocksa ond pa brudgummen, derfure att han,
fom hon tyckte, ej hade betalt henne tillrackligt fur hennes ifriga
bemudllnden att stamma bruden till hans furdel.
Ett par dagar sednare besukte den unga hustrun fru Hirsch,
och da denna fragade henne, huru det war med hennes man?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
