Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Inträdet i östra Sibirien. — Krasnojarsk. — Guvernör Stepanow. — Förslag att resa till Turuchansk. — Tungusisk Schaman. — Den mongoliska skyddsguden Schigemune. — Buddaismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
pa ryggen och bakre delen af kroppen, hwarwid en mcingd bjell
ror, hwarmed ett stags hjelm pa hufwudet war besatt, samt
en hop langa, tunna, blanka stalfjedrar, hwilka sago ut som
langa knifblad, hwillas ena andar woro fastgjorda wid dragten,
stamrade och klingade. An satt han pa golfwet med korslagda
ben, kastade sin borste i luften och spadde ester och fall; an
sprang han upp igen, stog pa trolltrumman, o. s. w. De tun
gusista ansigtsformerna aro, negrernas nndantagna, de fran de
europeista inest afwikande, som jag sett. Gossen war gansta
wacker och sag ut som en liten tarleksgud, i sin halfwilda dragt,
i hwilken, ehuru den ar furfcirdigad as blott djurstinn, tungu
serne utweckla en furundransward prakt. Luft till prydnad och
ett slags smak, lampad ester det mer eller mindre beqwama
material, hwarpa den stall utwecklas, finnes hos alla, afwen
de Mildaste folk, anda till Suderhafs-uarnes inbyggare och de
amerikansta indianerna, till grunlandaren, lappen, ostiaken och
tungusern. Med hwilken smak forstå icke wara bondflickor fran
fjallbygden att utsy sina klader och ullwantar, oaktadt de aldrig
hafwa befukt nagon ritstola.
Jag har forut omtalat den mongolista styddsguden Schige
mune. Buraterna, en mongolist nomadstam, fom uppehaller sig
pa stepperna omkring Baikal-sjun, och kalmuckerna, som bebo
stranderna as Wolga-floden anda till Astrakan, betanna sig till
den Lamaista eller Buddhistista religionen, hwilken ar i
Tibet. De antaga en enda gud
lighet. Jorden ar bebodd af andar fran ofwerwerlden, hwilta
till menmstor; och allt efter som de hafwa uftpfort sig
under sitt prufwostand har pa jorden, gar Men efter kroppens
dud ufwer till ett hogre eller lagre tillstand. De goda antaga
efter duoen gestalten af rena andar; de elakes sjalar deremot
wandra iifwer till andra kroppar af ringare stag har pa jorden.
Buddah, efter hwilteu denna religion har sitt namn, stall hafwa
stiftat den 1000 ar fure Kristi fudelse och Schigenmne stall wara
och furuyare. Dalai Lama ar ufwerhufwudet fur den andliga
och werldsliga matten i Tibet och anfes som gudomens repre
sentant pa jorden. Nar han dur, antages hans sjal ufwerga i
ett nyfudt barns kropp, fom da blifwer hans eftertradare, och
egentligen ar samma person, utom att han ar ikladd en annan
tropp. Under Dalai Lama sta andra ufwer-lamar och under
dessa en hel mangd andra andlige eller simpla lamar, hwarfure
denna religion ocksa kallas den lamaista. Nar Dalai Lama cir
dud, stola lamarna utsinna, hwarest det behagat honom att fudas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
