Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Afresa från Astrakan. — Hernhutar-staden Sarepta. — Tyska och franska nybyggen längs Wolga. — Audiens hos kejsar Nikolaus I och kejsarinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
/
-
framkomma med det, som war afsigten med audiensen, namligen
att tacka honom fur det bestydd, som jag pa hans befallning hade
atnjutit pa den as mig utstakade farden. Vien wid anmarknin
gen om den sibirista kosten bles jag litet furbryllad och glomde
derfure hufwudsaken. Derpa fragade han mig om rescms
damal, hwilken jag furklarade fur honom warit att iaktaga jor
dens magnetista fureteelfer, hwilka i hela Sibirien forut nastan
icke alls blifwit utforstade. Slutligeu yttrade jag, att mina astro
nomista iakttagelser hade wisat mig att stadernas belagenhet i
Sibirien i manga fall cir orittigt cmgifwen pa kartorna.
"Ja," swarade han, "wara kartor aro myckct medclmattiga."
Jag llnmarkte da, att langs stora landswagen fran Mostwa till
Irtutzk war stadernas belagenhet sa riktig man kunde unsta den,
da atstilliga wetenstapsman hade rest fram der, och genom sina
iakttagelser bestamt deras lage; men soder om, och isynnerhet
norr om denna linie, der inga sadana iakttagelser blifwit upft
stallda, och kartorna blott blifwit uppdragna efter dagsfarder
och landtmatarkartor, hwilka ej stodde sig pa astronomista iakt
tagelser, kuude de icke wara noggranna. "Det stulle derfore wara
unsteligt," tillade jag, "om ers majestat atminstone late en astro
nom med en sextant och en eller flere kronometrar sårdag utat
de stora stoder, som utfalla i Ishafwet, hwarigenom dessa fel
kunde rattas." Han swarade da: "Wi hafwa wida intressantare
och wigtigare nejder i soder, som furst maste undersukas." Derpa
talade han nagra ord’ med Due och oockade sig. I hela hans
wasende lag den mest tilldragande wanlighet och godmodighet,
som strår wid hans intrade borttog min angslan att trada infur
alla ryssars fjelfherrstare.
Ceremonimastaren, en ung italienare wid namn Rusco,
furde oh derpa widare famma wcig, och jag horde honom emellcrtid
tala med nagra lakejer och namna ordet "Imperatrice" stejsa
rinnan). Jag fragade honom derfure, om wi stulle presenteras
afwen flir kejsarinnan?— "Ja; har man ej underrattat er der
om?".— "Nej," swarade jag; "detta war en hogst owantad
ertra-nad." Under wiigcn fragade den ene af de engelske herrarne
mig nagot angstigt, om jag trudde att man borde kyssa kejsa
rinnan pa handen, hwilket han hade hort stulle wara bruket.
Jag swarade att wi maste gura som wi sago de ufriga gora.
Han menade dock tro pa, att det war en kinkig sak, och fragade
huru man stulle bara sig at? Jag swarade, att det war en
myckct latt sak, da man helt enkelt tog den framrackta handen
och furde den till munnen. Det matte scikert icke wara brukligt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>