Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Afresa från Astrakan. — Hernhutar-staden Sarepta. — Tyska och franska nybyggen längs Wolga. — Audiens hos kejsar Nikolaus I och kejsarinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
England, att kyssa fruntimmerna pa handen. I Ryhlaud ar
det dock gansta riktigt sed, att nar en herre kysser ett fruutim
mer pa handen, sa bugar hon sig i famma ugonblick och kysser
honom pa kinden; men detta kunde wi wal icke wanta o§ att
kejsarinnan skulle gora. Twa sruntimmer och en mcingd ryska
stjernbeprydda herrar wore fore oh i cmdiensrummet. Det driijde
lange innan hennes majestat tog emot. Slutligen kom dock ett
gammalt, fult, tjockt litet troll till ufwerhofmastarinna, med gul
hy, ut ur kejsarinuans rum och infurde de bada fruntimmerna
till audiens. Da dessa hade aflagsnat sig, drojde det åter en
stund; slutligen oppnades dorrarna, kejsarinnan kom in, gick till
den i raden ufwerst stående as de ryska herrarne, drog handsten
af hogra handen, hwarpa han fattade den och gaf den en ljud
lig kytz. Jag stiitte pa den engelska herrn, for att gora honom
uppmarksam pa huru man borde bara sig at. Derpa biirjllde
ett samtal pa fransta. 3cu faun man for godt att leda ut otz
fyra utlauningar, flir att sedan infora oh till en sarstild audiens.
Da de rysta herrarne blifwit afstcdade insurdes wi åter; den
forut omtalda dorren oppnades a nyo, och kejsarinnan steg ut, mot
tagen as wara wordnadsfullaste buguiugar, och narmade sig de
bada eugelsta herrarne i de roda uniformerna. Hon tilltalade
dem pa fransta, och fragade dem bland annat, om de warit i
hennes fodelfcstad Berlin och sett hennes fader och broder, hwil
ket de bejcckade. Hon gjorde derpa en atburd att racka handen
till den furste af dem, men da han i hapenheten ej wagade fatta
den, sa neg hon och eugelsmannens anfigte rojde nagon fur
lagenhet och antog en farg, som narmade sig uniformeus nagra
grader mer an forut. Hon narmade fig derpa till mig, och till
talade mig genast Pa tysta, hwilket ljod behagligare fur mina
oron. Hon talade om den langa resan, om min langa fran
waro fran ftiderneslandet, fragade hwilka stallen wi hade besukt
och, fom frnntimmer, natnrligtwis om jag war gift och hade
barn. "Hustrn och 6 barn, ers majestat," swarade jag.
Hon yttrade derpa, att det matte wara tungt att lemna hustru
och barn, fur att begiswa sig pa en sa lang och beswarlig resa,
hwarnnder olyckshandelser sa latt kunde intraffa; hwartill jag
swarade, att wetenstapsmannen, nar han omfattar sin wetenstap
med warma, maste egna tid och krafter at densamma, och gora
mangen tnng nppoffring, hwaraf denna dock war en af de fwa
rare. Sedan hon talat ett par ord med Due, neg hon och be
gaf sig in i fina rum. Hou war myckct fin och spad; jag will
ej saga mager; ty hennes lemmar woro rundlagda; meu det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
