Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. En gräns som inte finns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tsarens diplomater nyss tvungit Kina att acceptera. Sådana
problem som ärvts från historien bör kunna lösas.
De ryska bolsjevikernas inställning till denna expansionistiska
tsarryska utrikespolitik när den pågick var klar och entydig.
Hösten år 1912 befinner sig Lenin och hans hustru Krupskaja i
Krakow. Därifrån upprätthåller han förbindelsen med
bolsje-vikerna inne i Ryssland. Den 13 november renskriver Krupskaja
- som sköter kuriren - ett dokument hon sänder vidare in i
Ryssland. Det är Lenins utkast till den socialdemokratiska
dumafraktionens deklaration. Tsarens politiska polis lyckas få tag i
skrivelsen vilken sedan först återfinnes femton år efter
revolutionen - år 1932 - i det gamla polisministeriets arkiv. I denna
"Arbetardeputeradenas deklaration" heter det bland annat:
"Från den IV Riksdumans talarstol förklarar den
socialdemokratiska fraktionen att det existerar ett oupplösligt
samband mellan dess verksamhet och de tidigare
socialdemokratiska fraktionernas verksamhet i de olika
Riksdu-morna ... /.../... Den socialdemokratiska fraktionen i
IV Riksduman protesterar i synnerhet mot den ryska
regeringens utrikespolitik. Den brännmärker försöken att
utvidga vår stats territorium genom erövring av
främmande områden vid Bosporen, i turkiska Armenien, i Persien,
i Kina; den brännmärker erövringen av Mongoliet genom
vilken de goda förbindelserna till den kinesiska
broderrepubliken har störts."
Efter revolutionen förblev dessa klara och entydiga principer
vägledande i den utrikespolitik som Lenin stakade ut i en svår
och komplicerad situation av inbördes krig och utländsk
intervention. Den 25 juli 1919 när kriget fortfarande pågick i
Sibirien avgav den ställföreträdande folkkommissarien för utrikes
frågor Leo Karakhan i Arbetar- och bonderegeringens namn
en förklaring till det kinesiska folket:
"... Vi vänder oss till Kinas folk med avsikten att göra
fullkomligt klart att Rådsregeringen har gett upp alla
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
