Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Den tomma graven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller ens driva det diplomatiska spelet. Ching-dynastiens
generaler övergav sina trupper och Ching-dynastiens diplomater lät
lura sig av de enklaste bondfångarknep.
Endast mot den egna befolkningen förmådde dynastien föra
krig. Men då blott med öppet eller indirekt stöd från de
utländska makter som redan etablerat sig i Kina och börjat dela
upp riket. Ching-dynastien var korrupt. Den var
folkförtryckan-de. Taiping-upprorets bondehärar och agitatorer spred upproret
kring sig där de drog fram. Kinas bönder var på marsch så som
de varit gång efter annan när en dynasti blivit korrupt och
förfallen och inte längre förmått härska. Men nu i mitten av
adertonhundratalet var det inte längre samma bonderevolt; Taiping
är då en revolt som håller på att växa till revolution.
I Shensi når Taipings agitatorer kontakt med hui-folket,
muslimerna, år 1862. De är svårt förtryckta av Ching-dynastien.
De är inte bara utsugna av jordägare och nedtryckta av skatter
och utsatta för ämbetsmännens godtycke; de är också förtryckta
som folk, nedpressade och föraktade. Under de 268 år som
Ching-dynastien härskade i Kina tilläts endast 45 personer från
det stora hui-folket att nå högre administrativa befattningar i
riket. I maj år 1862 reste sig hui-folket spontant i Shensi och på
kort tid spred sig upproret över hela nordvästra Kina.
Det var ett bondekrig, ett frihetskrig mot Ching-dynastien. I
likhet med de europeiska bondekrigen var också detta krig klätt
i religiös dräkt. Det är viktigt att hålla i minnet att detta inte
innebär att det "egentligen" var ett socialt krig som av taktiska
skäl "låtsades" religiöst. Se på Thomas Münzers handlande i
tyska bondekriget 1524. Det går inte att skilja ut det sociala
innehållet från den religiösa förkunnelsen. Själv skulle Münzer
tolkat sitt uppträdande helt i religiösa termer. Men lika
omöjligt är det att omvandla honom till en "rent religiös"
förkunnare. Bondekrigets ideologi blir religion; Taiping som var
bondekrig på gränsen mellan revolt och revolution höll på att också i
ideologien ta språnget ut förbi religionen. Hui-folkets krig skedde
inom den religiösa ideologiens ram så som Thomas Münzer fört
sin kamp.
År 1761 sent på hösten hade en man vid namn Ma Ming-hsin
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
