Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Kerija eller Historiens puls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- Jag menar att Skansen är bra, säger Gun.
- Du bevisar alltför mycket. Om du inte ser dig för råkar
Skansen illa ut det med. Fornlämningarna är inget verkligt
problem. Alla de stora monumenten och fyndorterna är skyddade.
Det står plakat om det vid varenda viktig moské och vid
vartenda gravfält. De är skyddade i Sinkiang som i hela Kina. Det
grävs inga bevattningsdiken tvärs genom nationella
minnesmärken.
- Det var inte det jag menade, säger Gun. Det vet jag väl
att om en produktionsbrigad härute mot öknen plötsligt stöter
på rester av murar så måste de kalla på arkeologer och om där
är målningar och sådant då blir området fridlyst.
Vi dricker mer te. Det är hett och i mörkret ligger vi och
pratar om problemen kring Kerija. Ty det finns problem. Och vi
kommer in i dem över fornlämningarna. Till de olika
nybyggnadsprojekten i Sinkiang kommer också arkeologer från museet
i Urumchi för att hjälpa till att mäta upp och ta till vara.
Också för att säkra och bevara där så är nödvändigt. I Sinkiang
-liksom i hela Kina - har den stora kampanjen till skydd för
fornlämningar genomförts samtidigt med de stora
landskapsomvandlingar som terrassering och nyodling innebär. Det är
med arkeologien som med sjukvården; den kan bli verklig
endast om den blir en angelägenhet för hela det arbetande folket
och inte bara för några specialister.
Med de nya bevattningsanläggningarna tränger Kerija ut i
öknen och återtar områden som öknen en gång erövrat. Nu när
Kerija åter börjar odla de marker som odlades för mer än tusen
år sedan försvinner också oundvikligen resterna av den odling
som en gång funnits och övergivits.
- Det är det som sir Aurel Stein berättade från sin andra
resa här i trakterna, säger Gun. När han återvänder har öknen
blivit odlade fält och han beskriver exakt samma process som
den partisekreteraren beskrev. Fornlämningarna försvinner med
bevattningen. Det är bara om öknen fick härska över hela
Sinkiang som alla fornlämningar kunde bevaras. På så sätt kunde
hela världen bevaras. Fast inte till nytta för oss. Det går inte att
bygga utan att förstöra. Det har Mao Tsetung rätt i. Just därför
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
