Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Det ryska spelet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framträngandet österut fortsatte. Tomsk 1604, Jenisejsk 1619,
Krasnojarsk 1628 och jakutsk 1632. Ryssarna befann sig nu
långt öster om den flod som en tid fungerat som riksgräns:
Je-nisej, och de trängde ut mot Stilla Havet. Men när kosackerna
började komma till de rika länderna kring Amur hade de
kommit in på områden där folken av tradition betalade skatt till
Kina.
Den oundvikliga konflikten skärptes genom de ryska
grymheterna. Då kosackerna under Pojarkov under sin expedition
till Amurs mynning i brist på annan mat ätit upp de
motståndare de dödat, spred sig fasa för ryssarna bland folket kring
Amur. De ryska övergreppen var - också med den tidens mått
mätt - enorma. De kunde utan vidare jämföras med de spanska
i Sydamerika och de engelska i Nordamerika. Det fanns dock
en väsentlig olikhet. Spanjorerna hade förmått krossa de
indianriken som sökt organisera motståndet och engelsmännen
behövde inte frukta att bakom de indianer de mördade och
skal-perade och plundrade fanns ett indianskt välde berett att
försvara sig. Men till hovet i Peking började nu komma den ena
rapporten efter den andra om barbariska rövartåg mot folken
i nordost och om blodiga övergrepp mot fredliga och
försvarslösa jordbrukarbyar.
Efter en period av strider och förhandlingar drogs sedan
gränsen mellan Ryssland och Kina genom fördraget i Nerchinsk
1689. Ryssland fick ge upp pretentionen på att erövra
Amur-landet. Den gränsen var riksgräns ända till dess Ryssland
nästan tvåhundra år senare kunde utnyttja det kinesiska
kejsar-hovets svaghet och det brittisk-franska kriget mot Kina för att
med list erövra det kinesiska land ända fram till Amurs
mynning och sedan hela det kustområde ut mot Japanska sjön som
det eftersträvat sedan de första expeditionerna på 1640-talet.
Fördraget i Nerchinsk drog upp gränsen mellan Ryssland och
Kina där de bägge rikena nu möttes. Men väster om
Argun-floden befann sig Ryssland då ännu långt i norr. Där fanns
ingen gemensam gräns. Dock fortsatte Ryssland att tränga fram.
Planmässigt uppfördes befästningar söderut längs Irtysh
genom kazakernas land. Omsk 1716, Semipalatinsk 1718, Ust-
268
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
