Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Det ryska spelet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undantag av Kashgar som skulle hållas öppet.
Den strategiska järnvägen mot Kina nådde år 1914 fram
från Novosibirsk på Transsibiriska järnvägen till Semipalatinsk.
Samtidigt förklarade de ryska militärerna att Kina utgjorde ett
ständigt hot mot Europa och att Ryssland måste ta på sig
uppgiften att sluta den öppning genom vilken Djingis Khans
horder trängt fram. För Europas säkerhets skull måste Ryssland
besätta Ili. Så länge kineserna höll Ili hotade de Europa.
Ryssland stationerade nu fem divisioner i gränsområdet till
Sinkiang och avvaktade lämpligt tillfälle att slå till. Då utbröt
världskriget i Europa och liksom under tsar Peter tvåhundra
år tidigare sattes de ryska styrkorna in i det europeiska kriget,
där Ryssland nu av de allierade gavs löftet om att som lön för
krigsmödan få Konstantinopel och Bosporen och Dardanellerna
och Erzerum och Trabzon och turkiska Kurdistan och löfte om
att västmakterna skulle iaktta fullständig tystnad rörande
Polens öde och så vidare ända till Frankrikes stöd för ett ryskt
befästande av Ålandsöarna. Det var ju ett stort krig för demokrati
och frihet och nationernas självbestämmanderätt nämligen.
Men om Ryssland därför inte kunde verkställa inmarschen i
Sinkiang år 1914 så innebar detta inte att planerna uppgivits.
De hade blott ställts på framtiden. Och även om Rysslands
huvudintresse nu koncentrerades till kriget i Europa stödde dock
Ryssland - i enlighet med den hemliga alliansen - de japanska
kraven på Kina av år 1915. Dessa "21 krav" som den japanske
ambassadören överlämnade natten den 18 januari 1915 till
Yuan Shi-kai innebar att Japan fordrade Kinas omvandling
till japansk lydstat. Till och med polisdistrikten i de viktigaste
kinesiska städerna skulle stå under "gemensam japansk och
kinesisk administration". Men Japan var skrupulöst noga med
att uppfylla sin del av det hemliga avtalet med Ryssland, och
det Japan krävde i Manchuriet och i Inre Mongoliet gällde
uttryckligen blott södra Manchuriet och östra Inre Mongoliet.
Kina skulle styckas.
Sommaren 1916 undertecknade Ryssland och Japan sedan
det dokument som av deras samförstånd om Kinas delning
skapade en militärallians riktad mot den "tredje part" som skulle
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
