- Project Runeberg -  Sidenvägen : en resa från Höga Pamir och Ili genom Sinkiang och Kansu /
340

(1977) [MARC] Author: Jan Myrdal With: Gun Kessle - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXII. Månskäresjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vi skall i stort få bukt med sandstormarna genom att plantera
50 kilometer skyddsbälten och 20 000 000 träd. Vi skall höja
den genomsnittliga spannmålsavkastningen från nuvarande 6,3
ton per hektar till 7,5 ton per hektar och öka den
genomsnittliga kontantinkomsten med 50 % per person. Det är den
riktning vi nu går. Om vi lyckas genomföra detta till 1980 då har vi
skapat den allra första begynnelsen till vad som kan komma att
bli en socialistisk landsbygd. För att höja produktionen på detta
sätt krävs det sannerligen att vi tar ett fast grepp om
revolutionen.

Det var rykande hett när vi återvände till Tunhuang från
Månskäresjön. Tunhuang är en ökenstad med utpräglat
fastlandsklimat. Det är så kallt som -28° Celsius i januari och
temperaturen stiger upp till över +43° i juli. Den årliga
avdunstningen är 2 484 mm men nederbörden bara 29,5 mm.
Dock nu, just som vi kom fram var det som om alla luckor
öppnats och regnet vräkte ned över staden.

Det forsade och fräste i alla bevattningskanaler. Vi sprang in
i gästhuset för att få tak över huvudet. Men husen i Tunhuang
är inte byggda för regn. Efter en helt kort stund började taket
släppa tunga droppar från sig och väggarna mörknade av väta.
Vi bredde regnrockarna över kamerautrustning, skrivmaskin
och anteckningsböcker och när vi såg ut i regnet genom fönstret
kunde vi på alla tak se män som stod och stampade för att
söka täta lertaken.

På morgonen regnade det fortfarande. Gårdsplanen var en
tjock gul smet av lera. Innan vi fått bilen ut på vägen var vi
leriga upp över knäna. Den tjocka gula leran sög sig fast under
fötterna och bilen slirade fram innan den fick styrsel och kom
ut på körbanan. Men Han Shu stod genomvåt mitt i regnet
och skrattade upp mot molnen:

- Så här har det inte regnat på åratal, sade han. Jag har
inte kunnat sova på hela natten. Jag har bara sprungit ut stup i
ett för att riktigt kunna känna på regnet. Det här regnet betyder
en miljon jin mer spannmål i år. Femhundra ton spannmål har
regnat ner från himlen över Tunhuang i natt. Det är
sannerligen en lyckodag.

340

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:44:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siden/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free