Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII. Det regnar i Korridoren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härifrån sände vi kadrer till betydelsefulla uppdrag i parti och
stat.
- 1939 kom vi igång. Det var under KMT:s tid och under
det antijapanska kriget. Det var bittert hårda år. Vid befrielsen
var vi 4 000 personer här. Vi nådde inte upp över 60 000 till
70 000 ton om året. Efter befrielsen tog arbetarklassen
ledningen. Då utvecklade vi Yumen. År 1958 var vi som störst. Då
arbetade 46 000 personer här. Vi hade byggt upp staden här.
Skolor och sjukhus och allting.
- 1960 ställde partiet kravet att vi skulle sända kadrer till
kampen för Kinas självförsörjande med olja. Vi skulle sända
arbetare upp till stäpperna i nordöst. Där hade man funnit olja.
Imperialisterna hade sagt att Kina inte hade olja men våra
vetenskapsmän hade visat att det var fel. Kina hade stora
oljereserver. Det gällde blott att öppna fälten. Det var ingen lätt
uppgift. Partiet sade att dit arbetarna skulle där var det svårt att
leva. Det fanns inga hus och inga vägar. Det skulle bli ont om
mat. Klimatet var hårt. De som gav sig iväg för att ta upp
kampen om oljan fick vara beredda på svåra umbäranden och
vara redo att ta hela ansvaret för såväl uppbygget som den egna
tillvaron. Det var just de år då Kinas resurser var som mest
ansträngda och då många höga kadrer förlorade all tro på
framtiden och gick Liu Shao-chis väg.
- Men arbetarklassen i Yumen ställde upp.
Veteranarbetarna som upplevat svårigheterna under den gamla tiden var de
första att begära att få resa till stäpperna i nordost. Vi kunde
då på en gång sända iväg 18 000 oljearbetare med
veteranarbetarna i spetsen. Då reste Wang Chin-shi. Han blev känd som
"järnmannen" uppe i Taching. Han dog av magkräfta 1970.
Vi glömmer aldrig hans minne.
- Vi har sänt iväg många kamrater härifrån Yumen till olika
uppdrag. Sådana som Kan Shi-en, Kinas oljeminister. Han
arbetade så hårt att han dog helt ung nu 1976. Sung Chen-min
och två andra vice ministrar för oljeindustrien; Chan Chi-min
som är ansvarig för olja och kol och kemisk teknologi i Kansu;
Chen Li-min, vice ordförande vid Taching; Pei Hu-chung, vice
ordförande för Takang-fältet vid Tientsin och Tsiao Wei-han,
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
