Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kanhända var det hon, som nyss
Mig lifvet gaf med dödens kyss.
Kanhända här till ro hon lagt
Sitt förr så öppna öga
Och drog mig nu med kärleksmagt
Till hemmet i det höga,
Och bad en bön till Gud för den,
Som irrar kring i öknen än.
Kanhända här i månens sken
Alltunder gröna lindar
Jag träffat på en minnessten,
Der vårens blomma lindar
Sin späda, oskuldsfulla famn
Omkring ett fordom älskadt namn.
Kanhända––––Hjerta, det har händt!
Du är ej mer detsamma:
Vid grafvens fackla har du tändt
Din nya, klara ilamma,
Vid enkla stenen, der det står,
Att hon var ung, var sjutton år.
«Se’n fader dog, se’n moder dog,»
En gråhårsman mig sade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
