Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från grafven hon flyr och till hemmet aig vänder;
Och — sluter ej vännen sitt hjerta till,
Hon dröja vill
En liten tid på de kära stränder. —
Han slöt. Han hviskade Bertbas namn —
Sitt hjerta, sin famn
För barndomsbruden öppnar han åter.
Ack, stackars Bertha! Lugnet förgick:
Ett ögonblick —
Och, med anletet gömdt vid hans bröst, hon gråter.
De gråta, som himmelen gråter ibland,
När törstande land
Välsigna hvar droppe, och tegame grönska;
Men Betti är soln, som bland skyarne ler:
I dag hon ser
Hvad länge hon fåfängt fått bedja och önska.
Hon ler. För tårar hon aldrig var svag.
Med glädtigt behag
Hon kysser till slut både honom och henne:
«Jag tror jag får visa er väg till hvarann!
Går det ej an?
Ah, Albert, än kan man bli kär i tvenne!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
