Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så förgingo några dagar; men till slut kora en
mycket varm dag: åtminstone påstod Erik, att det var till den
grad varmt, att ban hade svårt för att läsa. «Men om vi
finge sitta i trädgården i löfsalen», menade han, «då skulle
du få se, hur det ginge undan med läsningen. Der är det
så skuggigt och svalt.» Så pass kände jag Erik, att jag
misstänkte, det hans läsning ej skulle vara många grader
starkare i skuggan än i solen; men förslaget att läsa i
löfsalen hade i alla fall af många skäl någonting lockande.
Dock uppreste sig som vanligt min starka pligtkänsla
tillsvidare deremot, och jag svarade: «Nej, på inga vilkor,
gossar i Yi ha vår bestämda läskammare. Hvad tron I,
att brukspatronen skulle säga om något sådant?» «Han
säger inte ett ord», menade Erik; «han är på Näset.» Att
brukspatronen var på Näset, derom voro vi i tysthet
öfver-ens; och sedan min starka pligtkänsla blifvit något
modifierad, d. v. s. blifvit tummad af pojkarne som visarn på
ett dåligt urverk, gåfvo vi oss på väg till löfsalen, jag
med min «Officiis» under armen, och gossarne med hvar
sitt exemplar af Mellins Svenska Historia. Som
communi-cationen med buskarna nu var betydligt underlättad, var
det naturligt, att täta plundrings- och ströftåg med
informatorns höga begifvande företogos åt det hållet, och alltid
med en lycklig och inbringande utgång, utan att stöta på
hvarken köksa eller trädgårdsmästare eller någon annan
öf-verhetsperson, som kunde lägga band på den fria smaken.
— Löfsalen, som var ämnad af mig tilf ett läse-, om inte
bönehus, gjordes således nu till en rölvarekula.
Tiden gick, och krusbären blefvo mjukare och mera
välsmakande för hvarje dag. Då hände sig en morgon, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
