Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik fick i sigte nära löfsalen ett äppleträd, livars kart
hunnit bli något större än nötter. Han tittade en stund
uppåt toppen på trädet och förklarade mig sedan, att det
skulle gå alldeles förträffligt att sitta och läsa deroppe, ja,
att han ansåg det rakt omöjligt att lära sig lexan, om han
icke finge sitta der. Han såg just en lämplig plats bland
grenarna. Nu blef jag nästan förbluffad; skulle man nu
också sitta uppe i träden och läsa? Det var mera än jag
hade väntat. «Är du galen, pojke? Hvad är det för
befängda påhitt? Det får du då platt inte!» och dermed
vände jag mig för att ta honom med till löfsalen. Jag
hade blott gått några steg, då jag fick höra Eriks röst
ofvanför: «Vill du ha ett äpple, Pelle?» Jag såg mig
förvånad om; han satt redan högt uppe i grenarna med
historien i hand. »Efter du är så envis, så får du väl sätta
dig oppe i äppelträdet då, Erik», ropade jag helt naivt åt
honom, emedan jag ansåg, att han borde ha sin
informators tillåtelse, ehuru denna kom något sent. «Tackar
ödmjukast! Jag sitter redan», svarade Erik. Att Vilhelm
icke med lugn kunde skåda Eriks höga ställning var
naturligt; han kom således fram och bad att få klifva upp i
ett annat träd. Hvad var att göra? Rättvisa måste
skipas! Min pligtkänsla bjöd mig att låta dem få hvar och
en sitt äppelträd. Vilhelm klef derföre opp i ett annat,
och jag »jelf promenerade gravitetiskt fram och tillbaka i
gången mellan kryddsänga me, för att ha ett vaksamt Öga
på mina disciplar, hvilket dock icke var så lätt, ty
grenar-ne skymde dem, så att jag inte såg mer än deras ben..
Om en stund hörde jag Erik ropa från höjden, att han
kunde sin lexa, och jag sprang fram under trädet för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
