Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. I Norrekvarn och Storskogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men hon — den kloka — skulle nog ställa om så, att
de blevo tvungna att återlämna tjuvgodset. Nå, Måns
trodde just inte mycket på den saken. Men följande
morgon fick han annat att veta. När han kom ut på
gården hörde han en häst gnägga. Och när han så
gick till stallet stod hästen där och gnäggade efter
foder. Och selen hängde på väggen och vagnen stod
i porten. Nu måste även han erkänna Kärremåla-Gunnels
stora makt och det kan man lita på, att har
Gunnel varit mycket sökt förr, så blir hon det ännu
mera hädanefter.
Både länsmannen och notarien brusto i skratt och
även Petter instämde.
— Nå, frågade länsmannen, upptäckte du något
vidare?
— Ja, svarade Petter, jag såg något som varken
Måns eller hans käring märkt.
— Vad var det?
— Jo, att vagnen blivit tvättad, ja, till en del rent
av skurad med sand.
— Så!
— Ja, men det var dock inte bättre gjort än att
jag såg spår efter blodfläckar både på bottenbrädan
och på häckarne. Och det halmboss, som enligt vad
Måns försäkrade fanns, när vagnen stals, var alldeles
borta, då den kom igen.
Nu tog notarien ordet och framställde en fråga:
— Min käre Petter, såg du om på högra framhjulet
av vagnen en vid pass tre tum lång bit av hjulskenan
saknades?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
