Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- X. En bankplundring med förhinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
X.
En bankplundring med förhinder.
Innanför länsmanskontoret fanns ett s. k. herrförmak,
där hr Bastman brukade taga emot sådana
besökande, som icke kommo i tjänsteärenden. Nu hade
han emellertid själv lagt sig på soffan där för att taga
en skymningslur. Någon sömn blev det emellertid
inte av, men han låg och slöade, som ju även den
arbetsammaste kan göra en eller annan gång. Plötsligt
spratt han till, ty han hörde någon knacka på det
emot trädgården vettande fönstret. Han steg upp och
tittade ut. Därute stod en mörkskäggig slusk, som han
rakt inte kände. Och det var tydligen han, som knackat.
Länsmannen blev arg, som ju inte kan förundra
någon. Han öppnade fönstret och röt:
— Vad är du för en figur, som står och trampar
ner mina rabatter och knackar på fönstret. Vill du
mig något, så gå den vanliga vägen.
Slusken skrattade honom mitt i synen och detta
retade länsmannen ännu mera. Med några mustiga
uttryck, som vi här saklöst kunna förbigå, stod han
i begrepp att rusa ut för att taga fridstöraren i
upptuktelse, då denne utbrast:
— Det var fasligt vad du är het på gröten, Erik!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:46:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/silverkva/0104.html
