Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Längtan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Längtan.
Följande dag återvände Erland till kullen vid
bäcken. Bågen bar han i hand, och Käck följde
honom, men på jakt tänkte han icke. Han tänkte
på Singoalla, den bruna flickan. Han hade om
natten drömt om Singoalla, att hon fattade hans
hand och tryckte den, att han åter tryckte hennes,
att de sågo djupt i varandras ögon och kände
sig på ovanligt sätt lyckliga. En sådan dröm hade
Erland aldrig förr haft; förr drömde han om
strider med skogens ludna åboar, om kämpaspel och
kluvna saracenturbaner.
Han kom till bäcken, men Singoalla var där
icke. Måhända kommer hon, tänkte han, och han
satte sig i gräset, där flickan förut suttit, och
lyssnade länge till bäckens sorl. Men Singoalla kom
icke. Då var det likasom bäck en viskat till honom:
Sök där inne i skogen, där, varifrån jag kommer.
Och Erland steg upp och följde bäcken in i
skogen. Han vandrade i granars skugga, klättrade
över stenar och hällar och kom så till ett ställe,
avröjt av skogshuggarens yxa, men ännu obebyggt.
Endast en riskoja, en sådan som kolare
bygga, stod där vid lämningarna av en mila; ljung,
svampar och ormgräs växte runt omkring. Här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
