Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var i hedna tider. Mer sinnad att ordrikt
gifva besked om saken var trotjenaren
Rasmus skytt.
Folket i bygden visste, hvarför tystnad
låg öfver Ekö och Ekösläkten. När
kristendomens budbärare — de tre, hvilkas bilder
öfver portalen lyfte blickar och händer mot
himmelen — hade visat sig inne i Småland
och från dess ättehögar börjat tala om hvite
Krist och helige fadern i Rom, hade den
bland Månesköldarnes förfäder, som då
lefde, ifrat emot dem, samlat folket på
helgedomsbackarne och i offerlundarne och
manat det till trohet mot den outgrundlige
Oden, den hvite Balder, den väldige Tor.
Till dessa afgudars ära sjöng han vid
harpoklang, säges det, sånger så mäktiga, så
trollska, att folket tyckte alla skapelsens
röster samstämma med dem. Det
förhärdade fördenskull sitt hjärta mot
evangelium och dref dess sändebud bort. Därför
låg tystnad öfver Ekö och Ekösläkten.
Men tystnaden var nu icke samvetstung,
såsom den förr lär hafva varit. Sju fromma
släktled hade bemödat sig att utplåna den
hedniske sångarens skuld. Detta var samvetslättande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
