Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Organisatorisk orientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har sektionsingenjören haft en eller flera underingenjörer såsom biträde,
varjämte erforderligt antal schaktmästare och utsättare varit anställda
å sektionerna.
Bild 1 visar en schematisk framställning av organisationen på ett
ordinärt arbetsdistrikt.
ARBETARFÖRHÅLLANDEN
De former för uppgörelse med arbetarna angående arbetenas utförande,
som tillämpades åren närmast före 1906, hava i stort sett bibehållits
jämväl under perioden efter nämnda år, även om vissa modifikationer gjorts
i överensstämmelse med tidsandan.
För att tillmötesgå krav på förenkling i arbetsledningen hade i slutet
av 1880-talet införts det s. k. »storbassystemet», enligt vilket större
arbeten bortlämnades på en slags entreprenad till mera kända arbetsförmän
m. fl., vilka sedan själva anställde sina arbetare på villkor, som
järnvägens befäl icke hade att befatta sig med. Detta system framkallade
emellertid rätt snart missnöje bland arbetarna. De klagade — säkert
icke utan skäl — på att förmännen, entreprenörerna, som själva icke
hade samma ekonomiska ansvar som en entreprenör i vanlig mening,
dock skulle betraktas som den egentlige arbetsgivaren och fritt få
bestämma om betalning till arbetarna i laget, vilkas intressen icke såsom
tidigare bevakades genom arbetsbefälet.
»Storbassystemet» frångicks också successivt redan under 1890-talet,
ehuru de nya i stort sett ännu gällande grunderna för uppgörelserna med
arbetarna om arbetenas utförande icke fastställdes förrän strax före år
Tabell 1, utvisande fastställda antalet arbetstimmar per vecka.
9/9 1909— 7» 1917- 7 5 1918- efter
3l/7 1917[1] 3% 1918 28/2 1919 7. 1919
sommar vinter sommar vinter sommar vinter sommar vinter
Morjärv—Lappträsk,
Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen, Östersund—Ulriksfors, Lappträsk—Veittijärvi,
Veit-tijärvi—Karungi—Matarengi, Järna—Norrköping, Älvsby —Piteå........................... 57 42
Ulriksfors—Volgsjön ............ 57 42 54 407* 52 401/, — —
Karungi — Haparanda — finska gränsen, Sveg—Brunflo,
Volgsjön—Storuman ............... 57 41 54 4072 52 401/3 48 40 >/,
Sveg—Hede, Forsmo—Hoting (fr. o. m. V6 1918)............ 54 407-2 52 401/2 48 407,
Umeå—Holmsund,
Jörn—Arvidsjaur, Hällnäs—Stensele, Storuman—Sorsele, Sorsele— Arvidsjaur—Moskosel[2] ...... 48 407,
Gällivare—Porjus—Jokkmokk 57 41 54 3872 52 377s 48 i 387,
[1] Före 9/2 1909 var arbetstiden icke fastställd.
[2] Vintertid 38 1/2 timmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0009.html
