Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Hässleholm—Markaryds och Markaryd—Veinge järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syntes styrelsen vara ett allmänt trafikintresse, att banorna, sammansloges
till en enhet. Förbindelseleden Hässleholm—Veinge hade ett sådant läge,
att den lämpligen kunde vara statsbana. Som sådan skulle den komma
att erhålla utökade och nya uppgifter dels enär med en fusion med
statens järnvägar skulle följa en avsevärd taxesänkning och dels enär
järnvägen i statens hand komme att underlätta och förbilliga transporter av
tomvagnar mellan vissa viktiga statsbanesträckor. En fusion med någon
av de enskilda järnvägsgrupper, som fusionssakkunnige tänkt sig
framdeles möjligen kunna uppkomma inom ifrågavarande riksdel, erbjöde
icke motsvarande fördelar. Med hänsyn till anförda förhållanden hade
järnvägsstyrelsen under hand hört sig för om möjligheterna att förvärva
icke blott Markaryd—Veinge järnväg, vilken staten på grund av förfallna
lån när som helst kunde övertaga utan någon ny kostnad, utan även
Hässleholm—Markaryds järnväg, vars ekonomi vore god. Förhandlingar
i denna fråga med representanter för sistnämnda järnväg hade
resulterat i ett erbjudande från bolaget att försälja järnvägen till staten
mot villkor, bland annat, att staten övertoge bolagets skulder och
förpliktelser samt därutöver erlade en köpeskilling av 658 920 kr.,
motsvarande aktiernas parikurs med tillägg av ett halvt års utdelning,
beräknad efter 4 procent. Verkställd prövning av anbudet hade utvisat, framhöll
styrelsen vidare, att detsamma borde antagas av staten. Om så skedde
och Markaryd—Veinge järnväg samtidigt förvärvades, skulle på en gång
erhållas en slutlig och för alla parter förmånlig lösning av ifrågavarande
järnvägsproblem.
Sedan Kungl. Maj:t avlåtit proposition till 1930 års riksdag angående
åtgärder i anledning av Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags
skuldförhållande till staten och därvid föreslagit riksdagen besluta, att såväl
Markaryd—Veinge som Hässleholm—Markaryds järnväg skulle förvärvas av
staten, beslöt nämnda års riksdag i enlighet därmed. Köpeskillingen för
järnvägarna med rullande materiel och övriga tillhörigheter utgjorde för
Markaryd—Veinge järnväg 561 000 kr. och för Hässleholm—Markaryds
järnväg 1 289 979: 93 kr., vilka belopp vid övertagandet påfördes statens
järnvägars kapitalkonto. Köpeskillingen för Markaryd—Veinge järnväg
täckte dock ej statens till järnvägsbolaget utlämnade lån jämte därå
upplupna räntor, som vid övertagandet uppgingo till sammanlagt 1 038 992: 91
kr. Efter köpet måste därför 477 992: 91 kr. av statens fordran avskrivas.
Köpeskillingarna för båda järnvägarna, sammanlagt 1 850 979: 93 kr.,
utgöra en kostnad per km bana av omkring 26 000 kr.
Ifrågavarande järnvägar införlivades med statens järnvägar den 1
augusti 1930, men tillämpades statens järnvägars taxa först fr. o. m. den 1
oktober 1930.
Hässleholm—Markaryds järnväg har en längd av 36,2 km och
Markaryd—Veinge järnväg en längd av 34,8 km. Maximistigningen å båda banorna
utgör 12,5 ‰ . Minimiradien är 350 m å Hässleholm—Markaryds järnväg
och 500 m å Markaryd—Veinge järnväg. Rälerna hade vid övertagandet
en vikt av 34 kg per m förutom å cirka 20 km huvudspår och 7 km
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
