Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 168 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fasta broar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ävensom den billigare underhållskostnaden för plåtbalksbroar återgick man
emellertid sedermera till plåtspann upp till 30 à 35 m teoretisk spännvidd,
även om järnvikten ställde sig något högre för en dylik bro än för en
fackverksbro. Medverkande till denna återgång äro också utseendeskäl
samt det förhållandet, att plåtbalkar hava större sidostyvhet än
fackverksbalkar, vilket sistnämnda är av särskild betydelse vid broar med
försänkt farbana, där normalsektionen för fria rummet ej medgiver
toppvindförband.

132. Bro över Nordre älv. Fasta spännet är statsbanornas största balkspann av fackverk.

Bland de under senare tid utförda större plåtbalksbroarna må särskilt
anmärkas den år 1928 över Nissan vid Halmstad å linjen
Göteborg—Halmstad i ersättning för en äldre järnöverbyggnad inlagda plåtbron med två
spann om 33,5 m, statsbanornas för närvarande största plåtbalksspann,
bild 131. Denna bro är konstruerad med s. k. enkla, således i statiskt
avseende vart för sig självständiga spann, vilket är den vanliga anordningen.
En del broar hava emellertid utförts med överbyggnad av kontinuerliga
plåtbalkar, och kan bland dylika nämnas bron över Billstaån å linjen
Mora—Brunflo med fem spann om vartdera 18,5 m, byggd år 1916
(bild 12, sid. 18), samt den i Malmö å linjen Malmö—Trälleborg belägna
viadukten över Malmö—Ystads järnvägar i dess vid ombyggnad år 1929
erhållna skick.

En anordning, som under nu omskrivna tidsperiod kommit till rätt stor
användning för plåtbalksbroar i flera spann, är det s. k. hakupplaget,
varvid balkarna i de båda spannändar, som mötas vid en pelare, genom
rektangulära urtagningar uppläggas på varandra. Sålunda möjliggöres
en för tvenne spann gemensam, centrisk lagring på pelarna, vilka till följd
härav kunnat utföras smalare än eljest. Vid användandet av järnbockar
såsom pelare har man på detta sätt ofta åtnöjt sig med enkelbockar, där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>