Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Rörliga broar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byggd år 1898 för Dala—Hälsinglands järnväg, som år 1927 införlivades
med statens järnvägar. Båda svängbroarna äro handmanövrerade. Den
förra har två fria öppningar om vardera 7,35 m, och den senare har
en fri öppning över farleden om 9,0 m.
Vidare hava tillkommit tre helt nyanlagda svängbroar, samtliga av
betydande mått. Två av dessa uppfördes för statsbanan genom
Bohuslän och ingå såsom rörliga spann i de båda invid Göteborg belägna
broarna över Nordre älv, byggd år 1906 (bild 132) respektive Göta älv,
byggd år 1908, bild 138. Det förra svängspannet har två fria öppningar
om vardera 20,5 m och det senare två fria öppningar om vardera 24,1 m.
Den tredje av svängbroarna i fråga, rörliga spännet i den för
sammanbindning av de svenska och finska järnvägsnäten genom svenska statsr
banornas försorg år 1919 anlagda bron över Torne älv vid Haparanda
(bild 45, sid. 46), är med sina två fria öppningar om vardera 30,0 m
den största av statens järnvägars svängbroar. Broarna över Göta och
Torne älvar äro försedda med elektrisk drivkraft, under det att bron
över Nordre älv drives för hand.
Klaffbroar
Under årens lopp kom en annan typ av rörliga broar än svängbron
i tillämpning vid statens järnvägar, nämligen klaffbron. Då det är fråga
om att med rörlig bro överbygga ett vattendrag med farled av
relativt ringa bredd, blir en klaffbro ofta betydligt fördelaktigare än en
svängbro. Den sistnämnda erfordrar större planutrymme, ej minst med
hänsyn till den som oftast långa bakarmen, varförutom svängpelaren
och den öppnade bron förorsaka en kanske oläglig inskränkning av
fria seglationsöppningen. Härtill kommer, att öppnandet och
stängandet av en klaffbro kan försiggå väsentligt snabbare än för en svängbro,
något som är av stor vikt i fråga om sådana broar, där mycket tät
trafik förekommer, vare sig å bron eller i vattendraget. Trots att
kostnaden för en klaffbroanläggning, särskilt i fråga om större spann,
vanligen ställer sig högre än för en svängbro, kan av nyss angivna eller
andra bärande skäl val av en klaffbro i vissa fall anses ekonomiskt
berättigat,
Vid statsbanorna finnas nu tre klaffbroar, nämligen över Dalälven
vid Mora, över Göta kanal vid Norsholm och över Södertälje kanal.
Samtliga dessa äro utförda med endast en klaff, s. k. enkel klaffbro,
och äro försedda med elektrisk drivkraft. Den enkelspåriga klaffbron
över Dalälven vid Mora (bild 57, sid. 63) togs först i bruk. Bron ifråga
ingår såsom rörligt spann i den år 1921 färdiga broanläggningen därstädes,
tillkommen i anledning av den direkta statsbaneförbindelsen mellan
Mora och Orsa. Klaffspannet, som har en fri seglationsöppning om
cirka 17 m, är försett med fast vridningsaxel. Den i förhållande till
klaffen rörliga motvikten är placerad ovan farbanan och, i enlighet med
system Strauss, medelst tappar vridbart länkad vid ytteränden av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0182.html
